Euron sänker också Finland

Paul Krugman jämför Sverige med Finland i ett blogginlägg, "The Euro Curse". Jag plankar hans diagram över 10-åriga statsobligationer här nedan.

Den europeiska centralbankens, ECB:s, politik är extremt reaktionär tydligen. Dess räntehöjning i april i år  kanske "acted as a signal of the ECB’s bloody-mindedness, and that’s what set off the panic." Och han avslutar med: "If that’s what happened, then the ECB’s hard-money madness may have destroyed the euro."

Nyklassisk ekonomi kontra de superrika

Paul Krugman vänder i sin krönika, "Taxing Job Creators", den etablerade ekonomiska "vetenskapen" mot gnället från de supperrika om att de måste betala skatt.

Den neoklassiska ekonomin säger nämligen - och det är det nog inte många som vet - att lönen för en lönarbetare motsvarar det han producerar medan profiten för kapitalisten motsvarar det som hans kapital "producerar".

"If a hedge fund manager gets $60,000 an hour, and he works one hour less, he reduces GDP by $60,000 — but he also reduces his pay by $60,000, so the net effect on other peoples’ incomes is zip."

Men de konservativa "have a deep-seated belief that the 1%, by working harder, are doing the 99% a big favor, creating jobs and raising incomes — and that this gain isn’t fully (or even largely) captured by the money they’re paid."

Vilket alltså strider mot gängse borgerlig nationalekonomisk teori...

Men saken är förstås den, att denna teori som Krugman accepterar,  är fullkomligt idiotisk. Redan Adam Smith bevisade i "Wealth of Nations" att profiten inte är en sorts arbetslön för kapitalistens arbete. Ledningen av produktionen sköttes redan på 1700-talet till större delen av anställda, direktörer och chefer.

Vad har jag lärt mig på Socialistiskt Forum i år?

• Att finansbolaget Goldman-Sachs tagit makten i Italien (Den nye premiärministern Mario Monti är anställd där - i samma firma som hjälpte den grekiska regeringen att frisera siffrorna för EU)
• Att Papademos, den nye premiärministern i Grekland, tillsatt genom en statskupp av den s.k. trojkan (EU, IMF och ECB) också var inblandad i friserandet av de grekiska räkenskaperna. Bocken som trädgårdsmästare?
• Att Stalin sa till Mao att hjälpa den sovjetiska krigsmakten genom ett frontalangrepp mot den japanska krigsmakten i Manchuriet. Mao vägrade utföra detta självmordsuppdrag.
• Naxaliternas politiska diskussioner sker i dag i en helt annan och kamratligare atmosfär.
• Det var inte Gandhis icke-våldslinje som fick britterna att lämna Indien. Utan det var av militära och ekonomiska skäl.
• Greklands problem har inget med inrikespolitiska faktorer att göra. De pensioneras i genomsnitt senare än svenskar och har har mindre offentlig sektor i procent av BNP än Sverige.
• Grekerna har inte bara fått det materiellt eländigt. De mår också psykiskt oerhört dåligt då de av resten av EU betraktas som Europas parias. Tyska "vänner" utesluter dem ur Facebook för att de strejkar istället för att arbeta ihop till återbetalning av lånen. Så gick det med det stora "fredsprojektet" EU - idag hetsas fiendskap mellan folken fram.
• Att det stora indiska kommunistpartiet stod under ledning av det pyttelilla brittiska kommunistpartiet, och att det hängde ihop med Kominterns arbetssätt.
• Att ledningen för det indiska kommunistpartiet var glada över att slippa betala för det teoretiska organ man hade - de rika medlemmar ur de högre kasterna som skrev där, hade råd att betala för utgivningen.
• Att protesterna på Himmelska Fridens Torg inte handlade ett dugg om krav på västerländsk demokrati. Utan om försämrade ekonomiska villkor efter Dengs första våg av reformer, som innebar avvecklandet av den kinesiska välfärdspolitiken ("risskålen av järn").
• Det är västerländska bolag som står för huvudparten av de eländiga arbetsförhållandena i de kinesiska fabrikerna. Apples framgångar med iPod, iPhone och iPad var endast möjliga på grund av de låga kinesiska lönerna.
• Att det finns stora likheter mellan Enronskandalen och den nuvarande eurokrisen. Enron slutade producera energi och började istället handla med den. Dvs flytta pengar från ett ställe till ett annat. Men då värden inte kan skapas genom att flytta pengar, så tömdes företaget undan för undan på alla reella värden, tills det slutligen naturligtvis fanns så lite kvar att konkursen var ett faktum. Jämför med eurokrisen, där stödpaket efter stödpaket leder till allt värre nedskärningar som drabbar folk.
• Detroit, centrum för USAs bilindustri, är till stora delar en spökstad idag.
• Nya kategorier har börjat besöka kyrkornas soppkök i USA - "medelklassare" som mist jobbet och bostaden kommer i det enda dom har kvar, SUVen.

Frances Tuuloskorpi kritiserar "vänstern"

Följande lysande och tänkvärda citat är från francesblogg, som jag hittade via Jan Wiklunds diskussion om "vänstern" på folkrörelsebloggen.


"De reformistiska organisationernas samhälleliga funktion är att ofarliggöra den större delen av arbetarklassen genom passivisering och byråkratisering. Trots att det inte är den ärlige reformistens önskan eller strävan. De radikala organisationernas och grupperingarnas samhälleliga funktion är att ofarliggöra resten av klassen genom utmattning och splittring. Trots att det inte är den ärlige radikalens önskan eller strävan. Är icke-organisering lösningen? Nej, det är också en organisationsform, och dess funktion är att ofarliggöra genom individualisering och flyktighet."

Det är förstås diskutabelt att säga att det är  "radikala organisationernas och grupperingarnas samhälleliga funktion (min kursivering) är att ofarliggöra resten av klassen genom utmattning och splittring". Men så har de utan tvekan fungerat, och därför måste dessa organisationer göra upp med detta. För utan radikala politiska organisationer blir det knappast några radikala samhällsförändringar...

Krugman ifrågasätter den amerikanska "demokratin"!

Är det en leninist som skriver så här hårda ord om den amerikanska "demokratin" (den som egyptier m.fl. påstås längta efter)? Nej, en liberal amerikan, nobelpristagare i ekonomi och f.d. presidentrådgivare, som skriver detta i sin krönika i New York Times:

We have a society in which money is increasingly concentrated in the hands of a few people, and in which that concentration of income and wealth threatens to make us a democracy in name only. 

Ja, längre fram skärper han påståendet till att "extreme concentration of income is incompatible with real democracy". Detta är ju rena rama marxismen, eller hur?

Wall Street ockupanterna har rätt i sak:
The budget office report tells us that essentially all of the upward redistribution of income away from the bottom 80 percent has gone to the highest-income 1 percent of Americans. That is, the protesters who portray themselves as representing the interests of the 99 percent have it basically right, and the pundits solemnly assuring them that it’s really about education, not the gains of a small elite, have it completely wrong. 


If anything, the protesters are setting the cutoff too low. The recent budget office report doesn’t look inside the top 1 percent, but an earlier report, which only went up to 2005, found that almost two-thirds of the rising share of the top percentile in income actually went to the top 0.1 percent — the richest thousandth of Americans, who saw their real incomes rise more than 400 percent over the period from 

Följande diagram är hämtad från Paul Krugmans blogg.
 1979 to 2005.

Zizek om kritiken mot Wall Street ockupationerna

Slavoj Zizek har en del kloka saker att säga om Wall Street-protesterna.

We don’t need dialogue with those in power. We need critical dialogue with ourselves. We need time to think. We effectively don’t know. And nobody knows. On the one hand we should reject the cheap — because Mao was never so stupid — pseudo-Maoist idea, “Learn from the people, people know”. No, they don’t know. Do we intellectuals know? Also, we don’t know. I mean, any intellectual who says, “Okay, people now have some confused ideas, oh I have a ready and precise plan of what to do,” they are bluffing. We don’t know where we are.

Varför? Jo, vi måste erkänna att:
the 20th century solution — Stalinist communism, the traditional democracy and so on — don’t work. There is work to be done

Vad är de intellektuellas uppgift?
All we can do is provide the tools to formulate the right questions. And with this interaction with those apparently formless demands from the people, maybe there is a hope that something new will emerge.

Zizek gör sin plikt och stryker inte de unga medhårs:
Work, work, this is the good protestant attitude. Work, work. Don’t be afraid of words like work, discipline, community and so on. We should take all this from the right wingers. ... are you aware that this idea of workers in uniforms marching in discipline; sorry to tell you, Hitler took this from social democracy. And maybe it’s time for us to get it back.
 
Zizek gör också rätt i att ta upp det antiimperialistiska perspektivet:


Are they ready to recognize that the true 99% are not only they, dissatisfied Americans, but the poor starving, I don’t know, in Somalia, in Congo, all around the world. These are the true 99%.

USA:s "nya Vietnam" - sparkas ut från Irak!

Immanuel Wallerstein jämför USA:s bortdragande av sin militär från Irak, med nederlaget i Vietnamkriget. Denna säkert för många överraskande analys underbyggs med fakta i hans senaste krönika, "US Withdrawal and Defeat in Iraq".

Wallerstein har ju länge hävdat att USA:s makt är på nedgång, men t.ex. kriget i Libyen har fått en del inom "vänstern" att överskatta USA:s styrka. Det finns ju också en del kritiker av USA:s imperialism, främst på högerkanten, som tror att CIA styr det mesta i hela världen. Därför är det nyttigt med konkreta analyser av Wallersteins slag.

En anledning till att delar av vänstern troligen rycker på axlarna åt det amerikanska tillbakadragandet, är att man "glömt bort" att det finns en grundläggande motsättning mellan imperialistiska makter och förtryckta länder. Man har likaså "glömt" att det finns ekonomiska orsaker till denna konflikt.

De krafter i Irak som pressat fram tillbakadragandet är nationalistiska och inte ett dugg  "revolutionära" eller "socialistiska". Därför ser "vänstern" det som ointressant att stödja dessa nationalister mot supermakten USA. Steget blir då kort till att stödja de "egna" kapitalisternas utsugning av folken i Syd.