torsdag 6 februari 2014

Tristessens risker, Hitler och och Hannah Arendt

Kunskapskanalens dokumentär om "Tristessens risker" väcker en del tankar i anknytning till förra inlägget om "Mein Kampf". Det var inte bara Hitler som fylldes av jublande glädje när första världskriget bröt ut. Hanna Arendt beskriver i den mycket intressanta boken "The Origins of Totalitarianism",  hur många ur den tidens intellektuella elit var utleda på det tråkiga, borgerliga livet och därför föredrog livet i skyttegravarna trots det meningslösa slaktandet! De blev inte pacifister som man skulle ha kunnat tro efter kriget. 

Det vetenskapligt intressanta med TV-programmet var nog egentligen bara forskningsresultaten som visar att långtråkighet alstrar stresshormonet kortisol. Därav tristessens farlighet, då långvarig stress som bekant har hälsomässigt skadliga konsekvenser. Resten av programmet bestod mest av ganska lösa spekulationer.

Kritiken av den "fabriksmässiga" skolan, där eleverna tvingas sitta still hela dagarna, var i och för sig tänkvärd. Leklusten och den naturliga nyfikenheten förkvävs onekligen i dagens skola. Hitler var förresten inne på liknande tankegångar i "Mein Kampf", när han förespråkade mycket mer kroppsövningar på bekostnad av "onödigt" pluggande. Men teoretiska kunskaper var förstås inget som Hitler satte större värde på...

Det framställdes som paradoxalt i programmet att känslan av tristess breder ut sig, samtidigt som vi får fler och fler apparater att leka med. En av de intervjuade ansåg t.o.m. att det är just de smarta mobilerna och sociala medierna som är orsaken till känslan av tråkighet, genom att vi vänjer oss vid att fordra ständig stimulans under hela vår vakna tid. Men det känns för mig som en för ytlig analys. Orsakerna ligger nog djupare än så.

En sådan orsak till den tilltagande tristessen tror jag är den som Hannah Arendt pekade på. I det kapitalistiska samhället är kreativ verksamhet något som är förbehållet små grupper av konstnärer, vetenskapsmän, politiker och  tekniker. Medan resten utgörs av löneslavar, hårt styrda uppifrån av ekonomiska och byråkratiska eliter.

4 kommentarer:

  1. En högst amatörmässig idé är att en massa tråkighet kommer från det totalt syfteslösa i dagens samhälle. "Folkhemmet" innebar i alla fall nån sorts mål att arbeta för, plus inte minst möjlighet till konflikter om hur målet bäst skulle genomföras. Men det enda som finns kvar idag är helt meningslös konsumtion. Kan det blir tråkigare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det sas i programmet att en oftast förbisedd aspekt på upplopp med plundring och bilbränning är att "det är kul med kravaller". Äntligen händer det något...

      Konsumtion och skapande är en sorts motsatser. Men konsumtion i sig är väl inte fel.
      Försvinner då all spänning i tillvaron om ett rättvist samhällssystem nås någon gång. Även om de "antagonistiska" motsättningarna, konflikter mellan klasser en gång försvinner, så försäkrade ju Mao att de icke-antagonistiska motsättningarna alltid kommer att finnas...

      Radera
  2. TiberiusGracchus8 februari 2014 05:34

    Kan tipsa om att nu så finns samtliga av marxisten Lars Bergquists essäesamlingar tillgängliga. "Hade Marx fel?" som bland annat behandlar historiematerialismen, kunskaps- och vetenskapsteori, klassanalys mm. "Den omöjliga kapitalismen" som behandlar marknad, kapitalism och kristeori. "Om staten" som behandlar marxismens statsteori. Mycket läsvärt!

    http://www.scribd.com/RV56/collections

    SvaraRadera