Bitcoins och andra penningreformer

Sam Williams förklarar vad vurmen för "bitcoins", den nya digitala valutan, handlar om i sin artikel "Bitcoins and Monetary Reform in the Digital Age". Han visar hur "bitcoins" ingår i en lång tradition av misslyckade idéer om hur kapitalismen ska kunna räddas genom olika typer av penningreformer.

"Bimetallismen" i slutet av 1800-talet i USA förespråkade användning av silvermynt parallellt med guldpengarna. Det fanns inslag i förespråkarnas idéer som faktiskt påminner om dagens populära fantasier. Genom att införa mer pengar i ekonomin tänkte man sig att den totala efterfrågan i ekonomin skulle öka, och därmed skulle det skapas fler jobb! Det kallas för "Quantitative Easing" idag och har inte lett till avsett resultat någonstans.

"Arbetspengar" var en tanke, som Proudhon och hans anhängare, talade för i mitten av 1800-talet, men som kraschade i praktiken. Istället för mynt och sedlar skulle en ny typ av institutioner, arbetsbanker, ge ut "arbetspengar" vilka direkt motsvarade rätt kvantitet utförd arbetstid. Den "fria konkurrensen" leder ju till en massa fusk och i bästa fall pendlar priset bara kring värdet, arbetstiden.

Men "arbetspengar" - med bevarad privat äganderätt - är en utopisk, omöjlig idé, förklarade Marx. Jag kan ju inte tvinga någon att byta till sig min produkt, hur mycket arbete jag än har bevisat för "arbetsbanken" att jag lagt ned på den! Liknande idéer poppar upp även idag som fåfänga försök att komma ur den värsta krisen för kapitalismen sedan 30-talet.

En sätt att modernisera "arbetspengarna" vore att göra dem digitala. Då kan man t.ex. enligt vissa reformatorer kunna programmera dem så att de automatiskt försvinner ur systemet. På detta fiffiga sätt skulle man få pengarna att "rulla" och den ekonomiska aktiviteten att öka. ("Solidar, pengar på planetens villkor")

Keynes var också en sorts "penningreformator", då han förespråkade avskaffande av pengarnas koppling till guldet. Han fick ju inte gehör för detta i Bretton Woods i slutet av andra världskriget, men Nixons tvingades införa "fiatpengarna" under Vietnamkriget. Försvann massarbetslösheten genom denna penningpolitiska "reform"? Nej, snarare tvärtom...

Milton Friedman var en penningreformator  på högerkanten. Allt skulle bli så bra ,om bara staten såg till att "rätt" mängd pengar pytsades ut i ekonomin. Friedrich Hayek tyckte detta stred mot den fria marknaden, så han förespråkade istället att alla som ville skulle få ge ut sina egna pengar.

Idén om digitala pengar à la bitcoins knyter troligen an till "libertarianska" tankegångar på yttersta högerflygeln. Dessa nya penningtyper ska leda till ett avskaffande av bankernas rätt att skapa pengar, inklusive centralbankerna ö.h.t. - ett gammalt mål för den "österrikiska ekonomin".

Värdet på bitcoins,  räknat i vanliga valutor, har växlat mycket på senare tid. Williams jämför dem med konstverk av berömda konstnärer, som ju också lämpar sig för spekulation.

Williams visar i sin artikel att konstruktionen av bitcoinsystemet innehåller en avgörande defekt - den kan inte anpassa utbudet av  bitcoins till det verkliga behovet av betalningsmedel. Det går att fixa det problemet - men bara till priset av att en ny centralbank skapas. Och då är vi tillbaka i problemen i det system som bitcoins skulle bidra till att lösa!