I "Gryning över Kalahari" gav Lasse Berg en ljus bild av människans urhistoria. Om man så vill kan man säga att han omvärderade det mänskliga "naturtillståndet", så förtalat av Thomas Hobbes som trodde att det bestod av "allas krig mot alla".
På många sätt var samlar- och jägarsamhället paradisiskt jämfört med dagens värld. Man samlade föda några få timmar av dagen. Den delades sedan på ett jämlikt sätt och den långa fritiden ägnades åt att berätta historier och dansa transdanser. Så varför övergav människan denna behagliga tillvaro (förlåt ironin)? Det är den frågan som Lasse Berg försöker besvara i sin nya bok.
Det finns stora likheter mellan beskrivningen av hur det slitsamma jordbruket, samhällsklassernas och den statliga våldsapparaten nästan överallt ersatte det fria jägarlivet med Friedrich Engels "Familjens, privategendomens och statens ursprung". Visserligen innebar "civilisationernas" uppkomst att befolkningen kunde börja växa snabbt, men livet blev sämre - mycket sämre - för alla utom det lilla styrande skiktet. Lasse Berg lägger fram massor med nytt intressant arkeologiskt och antropologiskt material som Engels inte hade tillgång till.
"Den slutsats primatforskare drar är att det drag i homininernas, vår, natur som tidigast skilde oss från de andra primaterna var vår medfödda ovilja att underordna oss. Vi har av naturen svårt med chefer. "
"Sådant är inte något medfött hos oss, som det är bland schimpanserna till exempel. Deras alfahannar behöver inte gå på ledarskapsutbildning, de behöver inte coachning av särskilda konsulter för att kunna göra sig till och låtsas vara som alla andra när de i själva verket skall styra och ställa. Att man måste gå på chefskurser för att lära sig att övervinna sina medmänniskors naturliga misstänksamhet. Vi måste mödosamt träna in allt sådant som är självklart för en silverrygg eller alfahanne."
De formuleringarna kan nog många le igenkännande åt. Även kapitalet vill ju gärna utnyttja människans naturliga behov av att arbeta i "team". Fast då vill de också ha helst ha en "teamledare" som kan ställas till ansvar om något går fel...
I slutet på boken tas dagens stora problem upp. För att lösa främst klimat- och miljöproblemen krävs att hela mänskligheten ser sig som en helhet. Och där har han förstås rätt, men knäckfrågan som uppstår är hur det ska gå till. Kan man tänka sig ett fungerande världssamhälle utan chefer? Det hade varit intressant om Berg resonerat lite kring denna fråga.
En brist med Lasse Bergs bok, till skillnad från Engels, är att det ekonomiska systemets roll knappast tas upp. Hans syn på "globaliseringen" och marknadsekonomin tycks mig lite väl positiv. Den industriella kapitalismen utgör på flera sätt ett framsteg jämfört med "jordbrukssamhället", men hotar ju faktiskt idag mänsklighetens överlevnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar