I en kommentar till inlägget nyligen om bankerna, rekommenderade Jan Wiklund en websida med material av den nyschumpeterianske ekonomen Carlota Perez. Och där finns absolut en hel del intressanta artiklar, videos och även några kapitel ur hennes bok, "Technological revolutions and financial capital: The dynamics of bubbles and golden ages".
Som efterföljare till Joseph Schumpeter, som är mest känd för sin tes om entreprenörens nyckelroll i kapitalismen och dess "kreativa förstörelse", betonar hon de tekniska revolutionernas avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Hon skiljer noga på tillväxt och utveckling.
De nya företagen, som börjar använda den nya tekniken, är beroende av att det finns "finanskapital", som är beredda att satsa pengar. Resultatet blir regelmässigt att framväxten går lite för fort, och slutar med börskrascher och spekulationsbubblor.
Men i vissa lägen finns varken ny eller gammal teknik, som kapitalisterna kan investera i och då uppstår spekulation i olika typer av värdepapper och de resulterar också i bubblor som spricker.
Det första decenniet under 2000-talet är en sådan period. Det som behövs då är att staten griper in och reglerar finanssektorn, vilket Perez argumenterade för efter IT- och telekomkraschen. Men som bekant blev det inte så. Istället stimulerades fastighetsbubblorna fram.
Och just det här "dubbelbubblefenomenet" gör att man undrar om det cykliska schema hon beskriver för de senaste 200 åren verkligen stämmer längre. Grovt sett går hennes teori ut på att tiden sedan den första industriella revolutionen kan delas in i 50-årsperioder, där nya teknologier växer fram under finanskapitalets dominans, men sedan avlöses under den andra halvan av att tekniken blivit mogen, av ökad produktion, fler jobb och statliga regleringar särskilt av finansbranschen.
Den senare halvan av "kondratieffcykeln" kan - med rätt politik - alltså bli en "gyllene period". Ett lyckosamt exempel är de två kraftiga tillväxtdecennierna efter 1950.
Perez är pessimistisk på kort sikt, eftersom finanskapitalet tyvärr behöll makten efter kraschen 2008, till skillnad från t.ex. vad som hände efter börskraschen 1929.
Om regeringarna följer hennes politiska råd om att satsa på grön, uthållig teknik, tror hon att det är möjligt att vi får se en ny gyllene epok.
Jag undrar bara om hon inte underskattat de grundläggande hoten mot världssystemet, som klimat-, resurs- och miljöproblemen utgör.
Det är inte heller säkert att all ny, lönsam teknik är något som främjar mänskligheten på lite längre sikt. Ett exempel är ju massbilismen, som dominerade perioden före den senaste IT- och telekomrevolutionen. Går det verkligen att rulla tillbaka det resursslösande "paradigmet" med bevarad marknadsekonomi?
Nej säkert är det förvisso inte. Det är ingenting. Men vad är alternativet?
SvaraRaderaPérez rekommenderar att det offentliga tar mer initiativ. Att vi får igång en politisk diskussion igen, efter att ha matats med myten att marknaden alltid styr till det bästa. Det räcker långt, oavsett om man är sosse, marxist eller miljöpartist. Låt oss börja där så får vi se vart det leder.
"Går det verkligen att rulla tillbaka ..." - Nej.
SvaraRaderaJa, vad är alternativet?
SvaraRaderaPolitiskt måste det till radikala förändringar i maktförhållandena, "verklig demokrati" som slagordet lyder idag. På kort sikt därefter tror jag att något som liknar David Scwheickerts marknadssocialistiska "ekonomiska demokrati" är det enda realistiska. På längre sikt tror jag ett sådant samhälle måste röra sig mot ett rent socialistiskt system som klarar sig utan pengar, och där produktionen planeras demokratiskt utifrån de samhälleliga behoven. Eller så glider det tillbaka till privatkapitalism igen.
Det som händer på ännu längre sikt får vi nog överlåta till framtida generationer. Marx vision om "Frihetens rike" känns ganska avlägsen idag.
Men när det gäller de "gröna" reformer, som siktar till ett uthålligt och resurssnålt samhälle, så kan man väl se Carlota Perez som en sorts progressiv allierad. Men enbart hennes typ av konsultverksamhet mot regeringar och bolag kommer knappast att övertyga dem.
Jag är lite kritisk mot en del av det där gröna eftersom det verkar vara "greenwashing" av samma gamla kapitalism. Jag vet inte om massarbetslöshet och fattigdom är roligare för att den eventuellt är ekologiskt riktigt utformad.
SvaraRaderaCarlota Perez är knappast någon förespråkare för en ekologiskt utformad "massarbetslöshet och fattigdom". En del av de företag hon konsultar, kanske.
SvaraRaderaJag kollade in "greenwashing" på wikipedia. I Norge åker ett bilföretag på böter om de kallar sina bilar för miljövänliga eller gröna. "Bilar kan inte vara miljövänliga. " Heja Norge!
Norrmännen har sina ljusa stunder! Undrar om de kan klassa oljeborrningarna ute i havet som icke-miljövänliga också? De har ju upptäckt ett nytt fält som kanske (det kan ju vara överdrivet snack också) skulle räcka till hela tre dagars världsförbrukning av olja!
SvaraRaderaJag minns från anno dazumal, under min skoltid, att det redan då sas att olja är en alldeles för värdefull kemisk råvara för att brännas upp. Men vi lever ju in barbariska tider...
SvaraRadera