På denna sida finns några korta youtube-videos, som förklarar hur moderna banker fungerar. Richard A. Werner är professor i "International Banking", så det är en expert i ämnet som talar. Men han har också en sällsynt pedagogisk förmåga, så vem som helst kan förstå hans förklaringar!
Jag rekommenderar alla att åtminstone titta på den första videon, där han förklarar vad ett "banklån" är för något. Att det inte handlar om att flytta resurser från en hand till en annan, utan om att skapa pengar. (Adam Smith och Karl Marx beskrev i och för sig redan principen med "kreditpengar".)
Det här är ingen ny kunskap, men det är skandalöst, som Werner också säger, att allmänheten i påstått moderna demokratier, hålls okunnig om en så grundläggande sak som hur bankerna fungerar idag. Jag har själv, när jag försökt berätta om detta, för annars allmänbildade personer, fått reaktionen att "nej, det där tror jag inte på! så kan det inte vara".
Enligt Werner utgör de pengar som bankerna skapar "ur intet", typiskt 97 % av alla pengar. Resten, "fiatpengarna", skapas också ur intet, men av staten.
Den viktigaste infrastrukturen i varje modernt samhälle är pengar, och just pengarna har för länge sedan "privatiserats" och lagts i händerna på privata, vinstdrivande företag, bankerna. Men för detta oerhörda privilegium, att skapa pengar, har bankerna inte fått några som helst krav på att agera samhällsnyttigt!
Werner påpekar att när bankerna "lånar ut" pengar till produktiva investeringar, så skapas varor som motsvarar de extra pengarna, och därför är sådana "lån" inte inflationsskapande. När de däremot lånar ut pengar till privat konsumtion eller till spekulation, så uppstår samhällsskadliga inflationsbubblor.
Werner har flera idéer om hur bankväsendet enkelt ska reformeras. I princip går de ut på att staten som uppdragsgivare ska ställa generella krav på vad bankerna ska syssla med. Frågan är hur realistiska dessa reformidéer är, då han själv är medveten om att det är de stora bankerna som finansierar politikernas valkampanjer. Men han pekar på att banksystemen i länder som Japan och Kina fungerar mycket bättre än i t.ex. i Storbritannien.
Werner presenterar också kort ett riktigt radikalt förslag i sista videon. Det går ut på att staten ska sluta sälja obligationer och istället införa "räntefria pengar". För att sätta sig in i detta så får man nog läsa någon av hans böcker.
Det finns vissa likheter mellan Werners teorier, och MMT, "Modern Monetary Theory", som diskuterats tidigare i den här bloggen. MMT ägnar sig också åt att beskriva hur moderna banker fungerar.
Men när Werner kritiserar hur de pengar som bankerna skapar pengar "ur intet" används på galna sätt, så menar MMT att staten enkelt kan lösa de ekonomiska problemen genom att själv skapa lagom mycket pengar "ur intet".
Werner är till skillnad från keynesianer som Paul Krugman, kritisk till uppmaningarna till regeringarna att sätta igång sysselsättning genom direkta investeringar.
Det är ett reellt problem med staternas enorma skuldsättning, anser Werner, i motsats till keynesianer och MMT-förespråkare. Räntekostnader för statsskulder är faktiskt verkliga.
Werner utstrålar inte den sektkänsla som många andra "penningkritiker". Men ändå tror jag att han i likhet med dem inte ser det största problemet med det ekonomiska systemet, som är kapitalet och inte pengarna. Anledningen till att kapitalet mer och mer flyttas till spekulation är väl att produktiva investeringar inte är tillräckligt lönsamma?
Vi har ju haft såna här spekulationsvågor flera gånger. Den första moderna såvitt jag förstår ca 1770-1790, sen en på 1830-40-talen, en på 1880-90-talen och så den välkända på 1920-30-talen.
SvaraRaderaMen däremellan har det rått "produktionsvågor" då det har varit mycket lönsamt med reell produktion.
Kondratievcykler kallas det för, och hur de fungerar beskrivs av så olika forskare som Immanuel Wallerstein och Carlota Pérez.
Den nuvarande spekulationsvågen skulle teoretiskt sett kunna övervinnas med att man gör som vid tidigare produktionsvågor, kommer på något helt nytt sätt att utnyttja den senaste tekniken för att göra om hela produktionssystemet. Som man använde mekanisering av textilindustrin efter 1790, järnvägar och ångmaskiner efter 1848, stål och elektricitet efter 1894, och bilar och hushållsmaskiner efter 1929.
Wallerstein ifrågasätter om det är möjligt, med tanke på att världen inte längre har några outnyttjade hål att kommersialisera. Pérez vänder på resonemanget och pekar på möjligheten, och nödvändigheten av, att skapa värden utan att utnyttja råvaror. Vem som har rätt vet vi väl inte förrän efteråt.
Kan man skapa pengar ur "tomma intet" borde de kunna fås att försvinna samma väg. Jag utgår från att det handlar om politiska beslut och ren administration.
SvaraRaderaBjörn, uppenbarligen kan både banker och stater skapa pengar "ur tomma intet". Men dessa pengar får ju - efter de politiska och administrativa besluten - mycket reella ekonomiska effekter beroende på hur de används. Inflation är en mycket tänkbar effekt. Det tror jag inte MMT har förstått.
SvaraRaderaJan, kondratieffcyklerna och deras existens är en större men intressant och svår fråga. En del talar om "vågor" istället för cykler. Sam Williams har skrivit mycket om olika teorier om dessa vågor, och han har även egna: http://critiqueofcrisistheory.wordpress.com/does-capitalist-production-have-a-long-cycle
SvaraRaderaTror faktiskt jag sett någon MMT-profet som hävdat att man visst bryr sig om inflationseffekter, minns dock inte vem/var. Skulle tro att teorin förutsätter att inflationseffekter uppstår när dessa pengar ur tomma intet öses in i sektorer där resurserna redan är fullt utnyttjade, medan det är riskfritt att finansiera oanvända resurser på detta sätt.
SvaraRaderaJa, jag har också sett sådana åsikter, men huvudbudskapet är väl ändå att eftersom en stat med egen valuta inte är ett hushåll utan kan skapa egna pengar, så finns det inga begränsningar - statsskuldens storlek är inget problem. Jag ställde faktiskt en fråga om vad de egentligen anser, på en av dom där bloggarna. Men fick inget svar överhuvudtaget. Jag tror inte att dom har någon bestämd uppfattning i frågan.
SvaraRaderaÄr inte säker, men borde inte teorin säga att underskott i statsbudgeten (som då fylls igen med fiat-pengar) inte är ett problem? Statsskuld däremot handlar ju om riktiga pengar, och där kan det bli svårigheter om man kastar sig i gapet på lånehajar.
SvaraRaderaKondratievcyklerna är väl helt igenom relevanta eftersom det handlar om att dagens situation - att finansspekulationer har ersatt produktion som främsta vinstmekanism - har uppträtt förr. Vilket kan ge ledtrådar åt vilket håll lösningen är att hämta.
SvaraRaderaBjörn, nu är vi nog inne på djupt vatten... En del förståsigpåare anser ju att det är ofarligt att ha en statsskuld (som uppstår ur underskott i budgeten?) om skulden är till inhemska långivare. Se exemplet Japan, som Krugman brukar hänvisa till. Inget allvarligt hände trots att de fick sänkt kreditbetyg på 90-talet av Moodys (har jag för mig).
SvaraRaderaI USAs fall har vi komplikationen att dollarn är internationell reservvaluta, så där har skuld till utlandet varit mindre farligt än annars. Men om "förtroendet" för dollarn sjunker så kan det förstås bli problem ändå, som vi sett de senaste dagarna. Kineserna verkar vara urförbannade...
Werner har en kristallklar beskrivning av kreditpengarna i sina videos. Men man skulle vilja ha en lika klar beskrivning av hur den amerikanska staten och Federal Reserve sköter penningskapandet och obligationslånen. Vad spelar det för roll om staten ökar penningtillgången om dessa stannar i bankerna och inte investeras? Inte mycket, tycks det som. "Quantitative easing" verkade mer att ha göra med att sänka dollarns värde.
Vad menar du med "riktiga pengar"? Anser MMT att staten ska sluta låna genom att sälja obligationer? Jag ser inte den stora skillnaden mellan obligationer och fiatpengar - båda brukar slås ihop till begreppet "likviditet" av keynesianer.
Jan, det finns ju olika teorier om orsakerna till dessa Kondratievcykler. Finns det något gemensamt mellan dessa faktiska långsiktiga svängningar mellan upp- och nedgångar i den kapitalistiska ekonomin? Sam Williams, inspirerad av Ernest Mandel, har en djärv teori om att det är fluktuationer i guldproduktionen som samvarierar med de normala konjunkturcyklerna, vilken ligger bakom det cykliska beteendet.
SvaraRaderaWallerstein pekar ju på att världssystemet har nått sin fysiska gräns - kapitalismen har erövrat hela jordklotet. Man kan väl tänka sig att det leder till att några kraftiga ökningar av marknaden inte längre är möjliga. Det återstår att se förstås. Men varför skulle inte de expanderande ekonomierna inte hamna i samma läge som de stagnerande i USA och Europa ganska snart.
Lånar jag en handgriplig hundralapp av dig och du dessutom vill ha samma belopp tillbaka så handlar det om "riktiga" pengar. Om staten däremot upptäcker att det fattas en hundring för att dess budget skall gå ihop, och löser det genom att helt enkelt skriva "100" i ett datakonto känns det inte lika handgripligt för mig. Någon kan få debitera kontot och därmed ta ut pengar "ur intet" som sedan kan förvandlas till riktiga sedlar, men deras ursprung är ju från detta intet. Men jag kanske inte resonerar i överensstämmelse med läroboken där.
SvaraRaderaMen nog är väl den där 100-lappen så gott som lika overklig som siffran på kontot? Sedeln är ju inte heller värd det som står på den.
SvaraRaderaFör att förstå hur sådan här trollerier är möjliga så får man nog ta till flera doser med hegeliansk dialektik...
Pengar i form av ädla metaller måste ändå sägas vara "riktiga" pengar. Det är väl därför som den österrikiska skolan fortfarande längtar tillbaks till guldmyntfoten. Men att när staten trycker papperspengar, som motsvara en viss mängd guld och garanterar att man kan byta ut papperslappen mot guld, då har man ju redan tagit ett stort steg mot pengar som symboler, som Marx kallade det.
När den här kopplingen till guld upphör och staten ger ut "fiatpengar", då sägs allt hänga på "förtroende" och "överenskommelse". Men är det verkligen så? Sam Williams anser att indirekt är det fortfarande guldet som garanterar penningsystemet. Och det är ju ett faktum att det ligger en massa guld i valven hos diverse centralbanker. Han pekar också på att guldpriset alltid anges på första sidan i finanstidningarna...
Men jag undrar om Williams har rätt - om en bank kan skapa pengar "ur intet", varför skulle inte en centralbank kunna göra det?
Werner tycks koppla statens möjlighet att skapa "räntefria pengar" med att den också drar in dessa pengar i form av skatter. Men som sagt, man skulle vilja se en närmare beskrivning av hur han tänkt sig det.
Och jag undrar om Marx hade godtagit att kalla dagens fiatpengar för "pengar" i egentlig mening (som de beskrivs i de första kapitlen i "Kapitalet"). Om inte så kanske han skulle accepterat "pengar" i form av siffor på ett datakonto, som bas för en socialistisk "penningfri" ekonomi. Eftersom de skulle kunna användas för bokföring och inte som underlag för kapital. Men det är en annan diskussion, om hur en "planekonomi" kan fungera.
Pérez idé är att kondratievcyklerna beror på teknologiska genombrott i hela samhället. Uppsvängen beror således på att "samhället" på bred front genomför dem, med infrastrukturer och allt, och nedsvängen på att det inte går att komma längre på den vägen.
SvaraRaderaUnder en uppsväng, då hela samhällets energi inriktas på att genomföra mekanisering av textilindustrin, järnvägar, elektrifiering och bilsamhälle, används väldigt mycket kapital till detta, med god profit. När det hela är genomfört och fortsatt implementering bara framstår som idioti försvinner kapitalet ut i planlös spekulation.
Wallersteins uppfattning är som du säger att sånt här gick för sig på den tiden det fanns svängrum i världen. Pérez' är att detta är irrelevant, människorna gör det de finner absolut nödvändigt att göra. Och i det här fallet skulle det vara att genomföra de teknikskiften som möjliggör ett radikalt minskat bruk av råvaror och energi.
Jag vet inte vem som har rätt. Men det kinesiska ordspråket säger "Den som säger att det är omöjligt ska inte avbryta den som håller på att göra det". Så jag är nog i det här fallet beredd att stödja Pérez. Givetvis med beredskap för att Wallerstein KAN ha rätt.
PS. Om du är intresserad finns hela teorin på www.carlotaperez.org.
SvaraRaderaRekommenderar också As time goes by av Christopher Freeman och Francisco Louçã där det förutom diverse ekonomihistoria finns en längre diskussion om kondratievteorier.
Jag ska titta på hennes teorier. Har hon rätt så är det förstås utmärkt.
SvaraRaderaFast i det riktigt långa loppet måste det vara något fel på ett system som är beroende av tekniska omvälvningar med jämna mellanrum.
Adam Smith såg t.ex. tvärtom framför sig ett stationärt slutstadium där alla har i stort sett det de behöver. Det är väl först efter andra världskriget som idén om den ständiga tillväxten slog igenom...
Du har helt rätt i detta också.
SvaraRaderaFrågan är hur vi kommer dit. Tyvärr tror jag att vi måste arbeta för en "Pérez-vision" samtidigt som vi arbetar för att ändra spelreglerna. Gör vi bara det sistnämnda framstår vi som irrelevanta. Vi måste ha något konstruktivt att komma med, som socialdemokraterna på 30-talet.
I exempelvis Tyskland vägrade arbetarrörelsen, och då blev det andra som framstod som konstruktiva...
Detta är ju en oerhört viktig fråga, som det inte finns något riktigt bra svar på idag, vad jag kan se. Marxister har formulerat problemet som att man måste "förena kampen för dagskraven med kampen för slutmålet". Att alltså varken framstå som irrelevant eller att ta praktiskt ansvar för systemets överlevnad.
SvaraRaderaDet finns förstås många lärdomar att hämta från historien. 30-talet,som du tar upp, är säkert en av de viktigaste perioderna att studera.