Kliman och Freeman debatterar "kapitalismens oundvikliga kollaps"

Debatten om "profitkvotens fallande tendens" har fler aspekter än de jag tog upp i mitt förra inlägg. Även om denna lag stämmer kan man fråga sig vilken betydelse det i så fall skulle ha. Innebär lagens riktighet automatiskt att kapitalismen står inför en oundviklig kollaps?

Några av försvararna av Marx lag har hävdat - lite defensivt, tycker jag - att denna lag förklarar vad som hänt hittills, men att Marx inte med den avsåg att  förutsäga  vad som kommer att hända i framtiden. Men det har lagts fram övertygande belägg för att de  har fel, och Marx ansåg definitivt att kapitalismen är dömt att försvinna från historien.

Givetvis innebär detta inte att Marx därmed trodde att ett nytt högre samhällssystem skulle uppstå genom att folk med armarna i kors skulle invänta  dess ankomst. Men förr eller senare skulle proletariatet mer eller mindre tvingas göra revolution.

Men på vilket konkret sätt kommer "lagen om profitkvotens fallande tendens" att leda till ett medvetet organiserande av ett nytt ekonomiskt system? Ett svar på den frågan kan knappast någon teori ge. Sådana förutsägelser är omöjliga. Om det är det som Alan Freeman och Andrew Kliman menar, så har de förstås rätt.

Freeman säger i denna video att kriserna,  som profitkvotens fallande tendens för med sig, kan "lösas" genom "utomekonomiska" ingrepp, antingen av arbetarklassen genom revolution, eller av den borgerliga staten. Han tar krisen 1929 som exempel och visar hur den "löstes" i USA först 1942 genom andra världskriget. Men det var möjligt bara genom att staten tillfälligt i princip upphäva (privat)kapitalismen!

I en liten intressant filosofisk utvikning kritiserar Freeman Laplaces kända argument för en deterministisk världssyn. Laplace påstod ju att om det fanns en varelse som kände dels alla positioner och hastigheter i universum samt alla naturlagar, så skulle den varelsen kunna förutsäga allt som kommer att hända för all framtid.

Freeman invänder att denna hypotetiska varelse i så fall måste befinna sig utanför Universum, då han annars lätt skulle kunna se till så att hans förutsägelse skulle komma på skam! Man ser i  videon att när Freeman för detta resonemang mot determinismen, så skakar Kliman kraftigt på huvudet.

Kliman polemiserar, vad jag förstår, mot Freemans uppfattning om det "utomekonomiska" betydelse  i sitt eget  inlägg. Det enda sättet att komma ur en kris är att förstöra så mycket kapital, så att profitkvoten kan stiga igen. Och det innebär konkurser i industri och finanssektor och sjunkande bostadspriser. Staten kan inte sätta kapitalismens ekonomiska lagar ur spel.

Kliman har nog rätt i sin kompromisslösa uppfattning att det inte finns någon annan lösning för kapitalistiska kriser än återställning av profitnivån. Det är rätt att kämpa för "omfördelning" och minskad ojämlikhet, men vänstern måste vara medveten om det är inget som löser krisen.  Det handlar inte om bristande efterfrågan.

Klimans beskrivning av kapitalets dialektiska rörelse är suggestiv, men jag tror inte att "ekonomin" är fullt så självständig från samhället i övrigt som han verkar tro. Politiken tycks inte enligt honom spela någon verksam roll förrän i det ögonblick som arbetarklassen bestämmer sig för att göra slut systemet.

Jag vet inte vad Kliman  anser om att krig som andra världskriget också skulle fungera för att höja profitkvoten. Erövring av nya marknader och utslagning av konkurrenter kan förstås leda till högre vinster, men frågan är om själva kriget kan göra det. (Ja, bortsett från krigsindustrin förstås, men det är bara en del av ekonomin, och man kan dessutom argumentera för att då den betalas genom skatter så minskar den i själva verket den totala profitsumman.)