Borg-kommissionens högerpropaganda

Jag har berört Borg-kommissionens rapport några gånger tidigare, bl.a. i inlägg om Daniel Ankarloos bok "Välfärdsmyter" och i inlägget om Tvärdrags artiklar om den skumma bakgrunden till kommissionens bildande. Nu har jag tagit mig tid att läsa igenom den 80-sidiga rapporten, som finns här. Regeringen har ju som bekant startat sin egen "framtidsutredning", och Reinfeldt yrade ju i somras om åldringsexplosionen. Så frågan om "ålderschocken" lever vidare i den politiska eliten.

Kommissionen var ju ett samarbete mellan Timbro och Arena. Syftet var att blåsa liv de alarmistiska ropen om att andelen äldre växer så kraftigt att vi inte har råd att ta hand om dem. Om vi inte privatiserar äldreomsorgen, vill säga. Det handlar alltså om ren, nyliberal propaganda under "vetenskaplig" täckmantel.

Frågan är vem som kan tänkas bli imponerad av kommissionens rapport. Den ger ett intryck av hastverk, och det erkänns att några egentliga egna utredningar hade man inte tid med. Det redogörs för några "seminarier", vars resultat märkligt nog strider mot den linje som man driver. På ett seminarium framkommer t.ex. massor med intressanta förslag på hur den offentliga sektorn skulle kunna effektiviseras. Vilket enligt "Baumols dilemma", som man annars utgår från, är omöjligt. (Produktiviten ökar inte i tjänstesektorn, medan lönerna där hänger med, och alltså blir tjänster dyrare relativt industrivaror. För den offentliga sektorn blir resultatet skattehöjningar.)

Det är slående att de hårda fakta och den statistik från de gångna decennierna som presenteras, talar mot tesen om "finansieringsgapet". Medan argumenten som förs fram består av räkneexempel, antaganden, gissningar, prognoser, och obevisade teorier av "Baumols dilemmas" kaliber.

Faktum är att det "demografiska problemet", den växande andelen äldre, inte spelar huvudrollen i resonemangen. Som Ankarloo påpekar, så borde vi ju  ha märkt av problemet då andelen äldre sedan 80-talet vuxit utan några problem. Kommissionens argument för att nu - efter 30 år - kommer de gamla vanföreställningarna att plötsligt bli sanna, övertygar inte...

Istället för demografin är det "efterfrågan på stigande välfärdskonsumtion" som är huvudskälet för behovet av stigande skattekvoter, "om vi inte gör något". Men vad räkneexempel värda, som utgår från godtyckliga siffror på 1 % eller 2 % i årlig ökning av denna "konsumtionsefterfrågan"?

Komiskt nog tvingas rapporten ägna mycket utrymme åt att förklara varför den presenterade statistiken strider mot den högerpolitik man för fram. Nämligen att höja pensionsåldern, öka "genomströmningen" i högskolorna, och att segregera äldreomsorgen utifrån "betalningsviljan".

Har man gott om pengar så ser författarna det som rimligt att kommunerna ställer upp med fler duschtillfällen mot betalning. Ett finansieringsförslag vid sidan av skatter, man för fram är privat finansiering med skatteförmåner för dem som har råd. Det är alltså den vanliga nyliberala högerpolitiken asom även sossarna i kommissionen ställer upp på. Med andra ord, "mjölka skattebetalarna på pengar som går till de förmögna och berikar de s.k. riskkapitaliserna".

Man skriver t.ex. "Det är också korrekt att vård och omsorg tillfördes ökade resurser under det sena 1900-talet, utan stigande skattekvot. Det borde ju inte ha varit möjligt.”  Istället för att dra slutsatsen att det är något fel med "Baumols dilemma", så skriver man att "det finns bedömare som menar att äldreomsorgen var överdimensionerad år 1980." Sådant svammel ställer sig högersossarna i kommissionen bakom!

Finns det något positivt att säga om rapporten? Jodå, man vill ha debatt innan förslagen drivs igenom. Fast varför ska man egentligen debattera en icke-fråga?

Skrotandet av ATP ses av författarna som föredömlig. Och den "debatt" som förekom då, inskränkte sig ju till att de politiska eliterna ur partierna myglade fram det riktigt dåliga, privatiserade pensionssystem vi har idag...

Euron sänker också Finland

Paul Krugman jämför Sverige med Finland i ett blogginlägg, "The Euro Curse". Jag plankar hans diagram över 10-åriga statsobligationer här nedan.

Den europeiska centralbankens, ECB:s, politik är extremt reaktionär tydligen. Dess räntehöjning i april i år  kanske "acted as a signal of the ECB’s bloody-mindedness, and that’s what set off the panic." Och han avslutar med: "If that’s what happened, then the ECB’s hard-money madness may have destroyed the euro."

Nyklassisk ekonomi kontra de superrika

Paul Krugman vänder i sin krönika, "Taxing Job Creators", den etablerade ekonomiska "vetenskapen" mot gnället från de supperrika om att de måste betala skatt.

Den neoklassiska ekonomin säger nämligen - och det är det nog inte många som vet - att lönen för en lönarbetare motsvarar det han producerar medan profiten för kapitalisten motsvarar det som hans kapital "producerar".

"If a hedge fund manager gets $60,000 an hour, and he works one hour less, he reduces GDP by $60,000 — but he also reduces his pay by $60,000, so the net effect on other peoples’ incomes is zip."

Men de konservativa "have a deep-seated belief that the 1%, by working harder, are doing the 99% a big favor, creating jobs and raising incomes — and that this gain isn’t fully (or even largely) captured by the money they’re paid."

Vilket alltså strider mot gängse borgerlig nationalekonomisk teori...

Men saken är förstås den, att denna teori som Krugman accepterar,  är fullkomligt idiotisk. Redan Adam Smith bevisade i "Wealth of Nations" att profiten inte är en sorts arbetslön för kapitalistens arbete. Ledningen av produktionen sköttes redan på 1700-talet till större delen av anställda, direktörer och chefer.

Vad har jag lärt mig på Socialistiskt Forum i år?

• Att finansbolaget Goldman-Sachs tagit makten i Italien (Den nye premiärministern Mario Monti är anställd där - i samma firma som hjälpte den grekiska regeringen att frisera siffrorna för EU)
• Att Papademos, den nye premiärministern i Grekland, tillsatt genom en statskupp av den s.k. trojkan (EU, IMF och ECB) också var inblandad i friserandet av de grekiska räkenskaperna. Bocken som trädgårdsmästare?
• Att Stalin sa till Mao att hjälpa den sovjetiska krigsmakten genom ett frontalangrepp mot den japanska krigsmakten i Manchuriet. Mao vägrade utföra detta självmordsuppdrag.
• Naxaliternas politiska diskussioner sker i dag i en helt annan och kamratligare atmosfär.
• Det var inte Gandhis icke-våldslinje som fick britterna att lämna Indien. Utan det var av militära och ekonomiska skäl.
• Greklands problem har inget med inrikespolitiska faktorer att göra. De pensioneras i genomsnitt senare än svenskar och har har mindre offentlig sektor i procent av BNP än Sverige.
• Grekerna har inte bara fått det materiellt eländigt. De mår också psykiskt oerhört dåligt då de av resten av EU betraktas som Europas parias. Tyska "vänner" utesluter dem ur Facebook för att de strejkar istället för att arbeta ihop till återbetalning av lånen. Så gick det med det stora "fredsprojektet" EU - idag hetsas fiendskap mellan folken fram.
• Att det stora indiska kommunistpartiet stod under ledning av det pyttelilla brittiska kommunistpartiet, och att det hängde ihop med Kominterns arbetssätt.
• Att ledningen för det indiska kommunistpartiet var glada över att slippa betala för det teoretiska organ man hade - de rika medlemmar ur de högre kasterna som skrev där, hade råd att betala för utgivningen.
• Att protesterna på Himmelska Fridens Torg inte handlade ett dugg om krav på västerländsk demokrati. Utan om försämrade ekonomiska villkor efter Dengs första våg av reformer, som innebar avvecklandet av den kinesiska välfärdspolitiken ("risskålen av järn").
• Det är västerländska bolag som står för huvudparten av de eländiga arbetsförhållandena i de kinesiska fabrikerna. Apples framgångar med iPod, iPhone och iPad var endast möjliga på grund av de låga kinesiska lönerna.
• Att det finns stora likheter mellan Enronskandalen och den nuvarande eurokrisen. Enron slutade producera energi och började istället handla med den. Dvs flytta pengar från ett ställe till ett annat. Men då värden inte kan skapas genom att flytta pengar, så tömdes företaget undan för undan på alla reella värden, tills det slutligen naturligtvis fanns så lite kvar att konkursen var ett faktum. Jämför med eurokrisen, där stödpaket efter stödpaket leder till allt värre nedskärningar som drabbar folk.
• Detroit, centrum för USAs bilindustri, är till stora delar en spökstad idag.
• Nya kategorier har börjat besöka kyrkornas soppkök i USA - "medelklassare" som mist jobbet och bostaden kommer i det enda dom har kvar, SUVen.