måndag 12 november 2012

Har vi ett absurt penningsystem?

Ligger det stora problemet med dagens ekonomi i hur pengar skapas eller i att pengarna används som kapital, d.v.s. ackumuleras för att öka mängden pengar?  Den andra uppfattningen är den traditionella marxistiska. Den första är populär idag, kanske beroende på ändringar just i hur pengarna skapas.

Visserligen beskrev Marx "kreditpengarna" redan för 150 år sedan, men den andel som de utgör av totala penningmängden är mycket större än då, nästan 100 %. Det kan därför inte utan vidare uteslutas att detta nya fenomen numera spelar en avgörande roll för dagens ekonomiska problem.

I ett tidigare inlägg beskrevs hur bankprofessorn Richard A. Werner förklarar hur bankerna skapar pengar "ur intet" genom att bevilja ett lån. Werner är kritisk till den stora makt som privata, vinstdrivna företag, bankerna, fått över pengarna och krediterna. En följd av systemet är t.ex. spekulation som skapar "bubblor", som förr eller senare måste spricka.

På sajten Positive Money, där Werner medverkar, finns fylligare beskrivningar hur banksystemet, inklusive centralbankerna och betalningar mellan affärsbankerna, fungerar. Där beskrivs också ett förslag till en reform av penningsystemet,  där man separerar bankverksamheten i två delar, dels i osäkra spekulationskonton och dels säkra, räntefria sparkonton. Även banker kan därefter få gå i konkurs, om de missköter sig, utan att skattebetalarna behöver drabbas.

En svag punkt i reformen är förslaget att systemet ska skötas av en grupp visa män, oberoende av alla intressen inklusive politikerna. Här finns en kritik av just denna punkt. Dessutom försvinner ju inte spekulationen med reformen, även om den kanske mildras.

Det finns andra som föreslagit lite radikalare varianter av denna idé, nämligen att alla medborgare skulle ha egna konton direkt i centralbanken. Men någon principiell skillnad är det knappast, om man inte förbjuder privata företag att ägna sig åt spekulation och "investeringar" i diverse s.k. värdepapper.

Men det som det här inlägget skulle handla om är att diskutera en del idéer som florerar om att det nuvarande penningsystemet driver fram en exponentiell tillväxt och måste krascha till slut. Det nuvarande systemet anses vara ologiskt och aritmetiskt ohållbart.

Först ska jag försöka beskriva en enkel, förenklad modell av ekonomin som jag tror föresvävat dem som står för de här åsikterna. Jag återkommer senare med en diskussion om hur relevant den här modellen kan vara.

Vi tänker oss alltså en ekonomi, där alla pengar skapas av banksystemet genom att bevilja krediter till den andra sektorn i denna ekonomi,  "hushållssektorn".

Vi sparkar igång ekonomin år 1 genom att banksektorn beviljar krediter till ett värde av 1000 miljarder till hushållssektorn. Räntan är 10 %, och hushållen förväntas betala tillbaka lånen plus räntan på 100 miljarder vid årets slut. Men det är ju omöjligt! Bankerna har ju bara skapat 1000 miljarder och det saknas alltså 100 miljarder.

Vad är fel? Vilka utvägar finns?

2 kommentarer:

  1. Verkar som det här systemet bör vara räntefritt för att debet och kredit skall gå ihop. Bankerna kan ju skapa räntan och omedelbart ge till sig själv, men det verkar ju fånigt. Jag antar att hushållen måste få de 100 miljarderna någonstans ifrån ändå, och då förutsätts väl att deras gemensamma ekonomi växer med tio procent och att bankera levererar pengar som motsvarar denna tillväxt. Gör bankerna inte det, och fixar inte folk betalningsmedel vid sidan av, kraschar väl systemet redan första året med kris och massarbetslöshet.

    SvaraRadera
  2. På det tiden som folk använde guld som betalningsmedel,så löstes problemet med behov av mer pengar genom att guldet kom in "utifrån" in i ekonomin från gruvor i t.ex. Amerika.

    Kontanter i form av kronor produceras ju normalt inte utomlands, men det går ju faktiskt att överföra pengar mellan olika länders banker. Fast den komplikationen kan man nog bortse från i det här tankeexperimentet, där det varken finns stat eller utland.

    Det finns ju förresten olika uppfattningar om vad som ska räknas som pengar. En del anser att det som finns på mitt bankkonto bara är en skuld som banken har till mig och att pengar uppstår först när jag går till bankomaten och tullar på kontot. Sedlarna jag får ut från bankomaten, utgivna av centralbanken, är "riktiga" banker. Men det här känns mer som en ren definitionsfråga och har nog ingen betydelse för exemplet i inlägget.

    (Annars har det här problemet vissa strukturella likheter med Rosa Luxemburgs "bevis", med utgångspunkt i andra bandet av Kapitalet, för att ren kapitalism är matematiskt omöjlig, och att den är beroende av efterfrågan från icke-kapitalistiska aktörer. Nu har väl hennes bevis inte övertygat så många, men hon anses av vissa ha föregripit Keynes, då beviset handlade om kapitalets reella problem att hitta efterfrågan för sina varor.)

    SvaraRadera