Grekerna går till val 17 juni i ett läge när vänsterkoalitionen SYRIZA gått kraftigt framåt och ser en möjlighet till en "arbetarregering". Klassiska tvistefrågor om taktiken inom den socialistiska arbetarrörelsen, vilka inte diskuterats på flera decennier, dyker därmed upp igen.
Ett intressant debattinlägg är "The challenge of Syriza" på bloggen "Lenin´s Tomb", vilken uppmanar till stöd för Syriza från de de andra vänsterpartiernas sida. Visserligen karakteriseras Syriza som reformistiskt men annorlunda än den klassiska socialdemokratiska reformismen.
Ett annat debattinlägg är "The shock of the not-so-new: Or, the Greek elections & SYRIZA´s rise" på bloggen Left Flank, som stödjer ANTARSYA, som är rent antikapitalistisk, och inte är nöjd med stopp för EU:s åtstramningspolitik.
En fråga som splittrat vänsterpartierna i Grekland är inställningen till EU. Syriza vill att Grekland stannar kvar i EU och EMU. Men det finns grupper inom EU som är motståndare men ser det som taktiskt fel att i dag kräva utträde. Idag vill Tyskland provocera grekerna att själv lämna euron, menar de.
Skillnaden mellan statsmän och politiker är väl (ideellt åtminstone) att statsmän säger vad folk BÖR höra medan politiker säger vad folk VILL höra. Och i nuvarande läge i Grekland kan det vara så att Syriza är politikerna medan KKE statsmännen. Sedan finns ju andra aspekter: om Tyskland tror att man inte kan pressa ut så mycket mer ur Grekland så åker väl grekerna ut ur EMU vare sig de vill eller inte.
SvaraRaderaMen ska man kunna säga vad folk BÖR höra, så gäller det att man har en konkret analys av den politiska situationen. Och det undrar jag om KKE har.
RaderaAv alla andra vänsterkrafter tycks KKE betraktas som sekterister, som ser sig själva som självskrivna ledare av Revolutionen. Och som inte kan samarbeta med någon.
Risken för SYRIZA är att i något läge börja "ta ansvar" och börja administrera nedskärningarna själva.
EU-frågan är inte så enkel heller. EU är visserligen "monopolens gemenskap", men betyder det automatiskt att Grekland borde gå ur unionen? Hamnar man inte ur askan i elden? Eller ska man vänta tills Spanien och Italien tvingas lämna?
Den här typen av frågor kanske dyker upp i Spanien härnäst. Och tidigare än vi tror i länder som Sverige. Och här har vi inga motsvarigheter till KKE, SYRIZA eller ANTARSYA ännu...
Video om hur rörelsen utvecklats i Grekland senaste året.
SvaraRadera1. Grupperingar som anser att de sitter inne med alla sanningar och inte kan samarbeta med någon kan man väl lämna åt sin egen ökenvandring?
SvaraRadera2. Argentina kunde utan problem lämna dollarn. Och Estland kunde lämna rubeln. Avgörande för den ekonomiska utvecklingen är om man har produktionsförmåga och kan mobilisera denna. Eftersom det verkar som att euron är en broms på denna mobilisering klarar man sig bättre utan - har det ju visat sig i EUs statistik...
Jag tror du har rätt både om punkt 1 och punkt 2.
RaderaEn komplikation med punkt två och utträde ur EMU är att det grekiska folket idag vill vara kvar där. Så utträde kan inte vara ett framgångsrikt "dagskrav".
Jag har svårt att bedöma argumenten från ekonomer som Michael Roberts om att Grekland skulle hamna i ett värre ekonomiskt läge efter utträde.