torsdag 25 november 2010

Varför finns ingen platonisk ekonomisk skola?

I detta inlägg beskrev jag hur en marknadsfundamentist kan komma att förneka den uppenbara existensen av finansiella ”bubblor”. Resonemanget bygger på ett förnekande av att en varas värde och dess pris skulle kunna skilja sig från varandra. Begreppet ”värde” är i så fall oandvändbart, och man kan lika gärna slopa det.

Men, slår det mig, borde det inte finnas en motsatt teori, som hävdar att det är värdena som är ”sant” verkliga medan priserna är mer eller mindre illusoriska? Den skulle i så fall kunna kallas för en ”platonsk” ekonomisk lära. Beteckningen ”platonsk” motiveras med att Platon ansåg att idéerna är verkligare än de fysiska tingen, vilka enligt honom endast är bleka avspeglingar av de eviga, perfekta idéerna.

 Så vitt jag vet har en sådan ”platonsk” ekonomi aldrig formulerats. Man kan fråga sig varför. Kan det bara bero på att idealistiska tänkare har en motvilja mot att ägna sig åt så triviala ting som ekonomi?

Men hur såg Smith, Ricardo och Marx på förhållandet mellan värdets verklighet kontra prisets verklighet? Båda sågs som verkliga, men är de lika verkliga? Prisets verklighet förefaller ju vara  något mer ”verklig” än värdets.

 Det finns en filosofisk riktning, som kallas ”kritisk realism”, som kanske har lösningen på problemet. Värdet kan ses som ett ”transcendentalt” begrepp. Det motsvarar inte något iakttagbart, utan används för att förklara det iakttagbara. Men värdet är ändå inte något fiktivt eller enbart tänkt, utan det syftar på en objektivt existerande egenskap hos ”verkligheten”. (Den här synen på det transcendentala skiljer sig från Kants subjektiva syn.)

7 kommentarer:

  1. Den verkliga hästen skulle motsvaras av hästens idé, där den senare är perfekt och den förra en bristfällig avbild. Skulle då hästens bytesvärde i det verkliga livet motsvaras av ett ideellt bytesvärde för en perfekt häst i en idévärld där väl inget utbyte sker?

    SvaraRadera
  2. Varför skulle det inte ske ett utbyte av varor i Platons idévärld? Om det finns perfekta hästar där, varför skulle de inte kunna säljas och köpas till sina perfekta priser?

    Fast visst verkar tanken på en ekonomi i Platons idévärld knäpp. Men tanken på idévärlden i sig är ju rätt knäpp. Platon upptäckte ju själv stora svårigheter i läran i de senare dialogerna.

    Om man ska leta efter "platonskt" idealistiska ekonomiläror, då kanske det snarare är dogmatiska tolkningar av den klassiska ekonomin (inklusive Marx) man ska tänka sig. Dvs när man vänder på förhållandet mellan materiell verklighet och teori, där den förra avspeglar den senare. Smiths och Ricardos tolkningar av "vildarnas" ekonomi utifrån begrepp som kapital, t.ex..

    Hos marxisten Sam Williams i övrigt utmärkta blogg (länk till höger) finns det sådana tendenser ibland, tycker jag. Kriteriet på sanning tycks ibland snarare vara "Kapitalet" än den empiriska verkligheten.

    SvaraRadera
  3. Undrar om det finns perfekta hästskojare i idévärlden också? (Det är väl samma sak som att undra om det finns fästingar i Paradiset också?)

    Jag tittade på Williams blogg och konstaterade med en suck att det finns hur mycket som helst som man "borde" läsa. Men den där Anwar Shaik verkar också intressant.

    Perfektion kan väl uppstå om man tror att A nödvändigtvis måste leda fram till B genom att man läser historien när facit redan finns. Utvecklingen kunde ju ha gått andra vägar, genom en massa slumpmässiga händelser. Prognoser är notoriskt svåra att göra, särskilt om framtiden och på sikt. Kan man gissa tendensernas alllmänna riktning är det ändå en prestation.

    SvaraRadera
  4. Hästskojare vet jag inte, men hästskit knappast... Sokrates ställde sig skeptisk till orenlighetens idé överhuvudtaget i någon av dialogerna.

    SvaraRadera
  5. För att återgå till frågan i rubriken: Skulle man inte kunna säga att den neoklassiska nationalekonomin med sin egendomliga och i vår värld icke-existerande modell för perfekt konkurrens är platonisk?

    SvaraRadera
  6. Det skulle man kanske kunna säga, men eftersom den neoklassiska modellen inte ens liknar den verkliga världen, handlar det väl i så fall om en ganska misslyckad platonism... Sen misstänker jag att den neoklassiske ekonomen inbillar sig att hans modell faktiskt motsvarar verkligheten istället för att vara en "modell" av den.

    Platonisten är medveten om skillnaden mellan begrepp och det som begreppet beskriver. Gammeldags materialist (dit man kan räkna Smith och Ricardo) däremot trodde nog att världen faktiskt består av atomer och tomrum, inte att "atom" och "tomrum" är (tankemässiga) begrepp för på den tiden hypotetiska företeelser.

    SvaraRadera
  7. Vad skall man säga: Skjut inte på pianisten ... förlåt, inte på platonisten!

    SvaraRadera