Den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li förklarar här varför det kinesiska enpartisystemet i Kina fungerar förhållandevis bra (men varför vår hyllade västerländska demokratin misslyckas överallt).
En viktig orsak till Kinas framgångar är enligt Li den kinesiska meritokratin: de dugligaste gör karriär och hamnar till slut i politbyrån. Ideologin verkar inte spela någon roll. Li gör en pinsam jämförelse mellan den nuvarande kinesiske ledarens 30-åriga vandring från byadministratör till landets ledare å ena sidan, och amerikanska blåbär till presidenter som George W. Bush och Barack Obama.
Det kinesiska enpartisystemet slår med hästlängder "demokratierna" i sådana grenar som legitimitet, anpassningsbarhet och stöd från befolkningen. Korruptionen är ett problem men enligt Li går det framåt även där i Kina.
Kinas Kommunistiska Parti har uppenbarligen återuppfunnit det gamla kinesiska kejserliga mandarinsystemet! Men rimligen måste det så småningom ersättas där som här, av något bättre - inte av borgerlig skendemokrati utan av den folkliga demokrati som bonderevolutionärerna drömde om på 40- och 50-talen.
Det är konfucianism så det stänker om det (eller stinker?). Och korruptionen lär dom inte kunna göra något åt, det var den som alla konfucianska dynastier stöp på.
SvaraRaderaKorruption kan bara bekämpas om det finns ett tryck nerifrån. Eller i alla fall från dem byråkraterna måste hålla sig väl med. Om de bara måste hålla sig väl med ännu mer korrupta byråkrater över sig själva finns det inget skäl till reform, och inget händer heller.
Korruption i vidare mening än ren bestickning kommer alltid att finnas så länge det finns samhällsklasser.
SvaraRaderaAtt Wall Street köpt båda de politiska partierna i USA är en sorts "korruption", som är oundviklig i ett senkapitalistiskt, nyliberalt samhälle. Denna inneboende röta har inte gått lika långt i ett land som Sverige, men är på väg trots vårt mer formellt demokratiska, parlamentariska system.
Li tror inte på något socialistiskt alternativ till varken den västerländska ohöljt finanselitstyrda eller den asiatiskt-byråkratiska, auktoritära formen av kapitalism. Han föredrar den senare men inser att den inte går att exportera utan vidare (något Slavoj Zizek uttryckt rädsla för). Men det verkliga valet står inte mellan två olika sorters kapitalism idag!
Li har rätt såtillvida att kineserna "bygger landet" idag, medan europeisk och nordamerikansk kapitalism bara snyltar. Men han drar sina slutsatser lite väl långt, tycker jag; våra kapitalistiska regimer kunde också "bygga landet" ända fram till ca 1975. Kineser brukar ha historiskt perspektiv, men där misslyckas Li på det grövsta!
SvaraRaderaJag tror att det nordatlantiska moraset är tillfälligt, ett resultat av en ovanligt djup Kondratiev B till följd av en ovanligt hög Kondratiev A plus brist på organiserad opposition. Det senare förklarar jag på http://www.folkrorelser.org/blogg/2011/12/10/hur-folkrorelser-tvingar-makten-att-bli-serios/. Det förra - att fallet blev djupt för att piken var så hög - beror helt enkelt på hur kondratievvågor fungerar. Under högkonjunkturen hopas en massa kapital på grund av att samhället byggs om enligt en ny teknisk modell (bilism och hushållsmaskiner under 1945-75). När man inte kan göra detta längre enligt samma modell står en massa kapital arbetslöst och måste ge avkastning. Detta bildar då grund för spekulation, i väntan på något nytt politisk-ekonomiskt projekt. Och detta har alltså ännu inte kommit - eftersom det kräver politisk opposition.
Det är väl möjligt att ett större uppsving av produktionen kan komma, baserad t.ex. på robotisering och nanoteknologi. Men problemen med extrem ojämlikhet och klimathot kommer knappast en sådan kondratievvåg att lösa. Så frågan är om den är önskvärd. Kapitalismen har nog börjat uttömma sina möjligheter.
RaderaDet finns en intressant artikel av Lenin, "The Impending Catastrophe and How to Combat It", skriven strax före oktoberrevolutionen, där han skriver att alla vet vad som behöver göras för att lösa krisen. Men att inget parti utom bolsjevikerna var berett att genomföra dessa åtgärder (bl.a nationalisering av bankerna och avskaffande av affärshemligheten).
Den fråga som behöver lösas idag är kanske inte om det behövs massrörelser, utan vilka politiska mål de bör arbeta för?
Åjavars, så länge som nästan alla missnöjda inte har större insikt än att de "kräver" att diverse yrkespolitiker ska lösa problemen behöver vi nog diskutera tillvarons realiteter ett tag. Dvs att yrkespolitiker aldrig nånsin gör sådant utan tvingande skäl.
RaderaEtt mer konstruktivt förslag till vad en kondratievcykel kan baseras på är radikal minskning av energi- och råvarubehovet. Det föreslås av den ledande kondratievexperten Carlota Pérez på http://carlotaperez.org/papers/TechnologyGovernance_nro28.html
Det har fördelen att kräva massor av arbetskraft.