onsdag 7 september 2011

En ny typ av organisation mot den globala kapitalismen?

På Kasama hittade jag denna artikel från gruppen "One Struggle": "Toward an Anti-Capitalist/Anti-Imperialist Mass Movement Organizing at the Intermediate Level". Den innehåller intressanta tankar om hur den anti-kapitalistiska vänstern ska komma ur det organisatoriska dödläge den hamnat i.

I och med att massrörelserna varit svaga efter vietnamkrigets slut och den traditionella vänstern reducerats till obetydliga sekter, så har det uppstått ett behov av nya organisationer som varken arbetar för kortsiktiga eller för långsiktiga mål utan för "medelsiktiga" sådana.

I och med att kapitalismen hamnat i stora svårigheter sedan några år, så ökar antalet människor som är kritiska mot den, och önskar ett bättre system, även om åsikterna om hur detta andra system ska se ut går isär. Räcker det t.ex. att få bort bankernas och finanskapitalets välde, eller bör målet vara att avskaffa även marknadsekonomin?

Alltså finns förutsättningar för enighet om mål på mellanlång sikt, vilket borde kunna resultera i denna nya typ av organisation.  Själv har jag lekt med tanken på att det vore läge att starta ett "vänsterpopulistiskt" parti idag i Sverige.

Så här beskrivs målet för en sådan medelsiktig organisation i artikeln: "A goal of uniting all who can be united for a medium-range goal (the precise content of which is not fixed, but dependent upon historical circumstances and the changing level of class consciousness among the masses—for example, it could currently be to defeat global capitalism) without attempting to unify on long-term goals (such as the precise form of a future society)".

Förslaget om målet att "besegra den globala kapitalismen" verkar dock för långsiktigt idag, tycker jag.

15 kommentarer:

  1. Lysande!

    Folkrörelserna lider av nyliberalism. De tror att man kan organisera sig i "nätverk" där var och en gör som han vill, vilket genom marknadens verkningar automatiskt ska leda fram till önskat resultat.

    Samtidigt lever den gamla tron på "partier" (som inte är några partier utan snarare nån sorts frimureri) kvar som ett mögel.

    Det behövs nya former, verkligen!

    SvaraRadera
  2. Vad skulle vara nytt då? Någonting man aldrig sett eller hört talas om förut? Blir det inte snarare så att man helt enkelt tar de gamla recepten och ändrar en eller annan ingrediens? Vänsterpopulism kanske skulle vara som Sverigedemokraterna, fast åt vänster i stället för höger då?

    SvaraRadera
  3. Björn: Det finns organisationer som arbetar som den här gruppen vill, t.ex. Friends of the Earth och War Resisters International. Dvs långsiktigt, med någon form av helhetsansvar - och systemkritiskt.

    Men de skyms undan av den gängse vänsterdebatten som inte kan föreställa sig något annat än å ena sidan russinplockande och individcentrerade nätverk eller tänktankar, å andra sidan ideologiskt definierade partier.

    SvaraRadera
  4. Björn, med populism menar jag att man avstår från att delta i det traditionella partipolitiska schackrandet. Sverigedemokraterna var snabba med att börja spela det parlamentariska spelet, när de kom in i riksdagen. Men ett "vänsterpopulistiskt" partis mål skulle inte vara att få inflytande i riksdagen utan att besegra finanskapitalet och genomföra radikala ekonomiska och demokratiska reformer.

    Det kan nog finnas en del att lära av folkfronterna i Europa under 30-talet, även om de aldrig kom mer än halvvägs.

    SvaraRadera
  5. OK, du menar ett parti som talar med folket (låter bättre än "talar till") om dess problem i stället för att öda tid med ointressanta diskussioner i TV-soffor med andra partier? Det är där exempelvis V fallit igenom totalt i sina ansträngningar att verka "valbara" eller "ansvariga".

    SvaraRadera
  6. Just det. Blir man betraktad som respektabel och "ansvarsfull" av riksdagspartierna då har man hamnat på fel sida.

    Men det betyder förstås inte att man medvetet ska vara oseriös eller luras. Ett "populistiskt" förslag i dålig mening var t.ex. parollen "Bort med alla skatter!" i Gnistan i valet 1970.

    SvaraRadera
  7. Ha, du har grävt djupt i de opportunistiska felens soptunna:-)

    Problemet med populism är väl att den ofta med rätt eller orätt förknippas med hämningslösa folkförförare med enkla lösningar på svåra problem, eller med lösningar som inte alls har med problemen att göra, och otrevliga tendenser att hetsa folk mot varandra i stället för mot gemensamma fiender.

    SvaraRadera
  8. Jo, men det där gäller väl lika mycket de respektabla partierna...

    SvaraRadera
  9. Nja, jag är inte heeeeeeeeeelt enig där. Även korrupta och skumma politiker i politikens "huvudfåra" kan faktiskt tänkas ta visst ansvar och fundera över konsekvenser av olika åtgärder. I den värsta formen av populism slänger man ansvar och eftertanke åt sidan och vrålar bara rätt ut, som de värsta teaparty-pajsarna i USA. Men jag medger att gränserna är flytande, man kanske kan tala om populism innanför respektive utanför huvudfåran?

    SvaraRadera
  10. Då ser du ju "populism" som något helt och hållet negativt... Precis som de, som företräder herrarna mot det "folk" som ordet populism syftar på.

    SvaraRadera
  11. Njää, jag uttryckte mig kanske oklart eller slarvigt. Det finns ju ibland politiker även i "huvudströmmen" som är bra på att lyssna och tala med (och inte bara till) folk i gemen. Och en populism som är positivt inriktad - tar folkets parti utan att ha några konstiga biverkningar i form av rasism eller andra fördomar - tycker jag bara är bra.

    SvaraRadera
  12. Nej, några skarpa gränser finns ju inte. Och de kan dessutom ändras med tiden.

    SvaraRadera
  13. Annars var väl "One Struggle"s idé att det viktiga var att etablera något som låg mellan å ena sidan lokala och sektionella smågrupper, å andra sidan partier. Något som jag tolkar som ungefär Friends of the Earth eller War Resisters International - radikala, systemkritiska organisationer som arbetar på lång sikt.

    Lyssnade för övrigt på en intressant diskussion idag med Chantal Mouffe och Ernesto Laclau som efterlyste mer populism i politiken. Definierat som siding with the underdog, samtidigt som man bygger upp en sammanhållen politisk plattform av många krav där dock ett eller ett par "sammanfattar" allt. Ungefär som "fred och jord" kom att sammanfatta alla folkliga krav i Ryssland 1917. Eller "ner med Washington Consensus" sammanfattar alla krav i Latinamerika idag.

    Enligt dom grävde socialdemokraterna sin egen grav när de började hävda att inga konflikter finns kvar och att det bara finns en möjlig teknokratisk politik. Politik är per definition intressebaserad, och enda följden av denna teknokratiska position var att en massa folk vände sig till populismen där den fanns. Och de enda som var beredda att bjuda på det var invandrarhatarna.

    SvaraRadera
  14. Wallersteins senaste krönika, "The Social-Democratic Illustion" försöker också analysera den socialdemokratiska ideogogins framtidsutsikter, och avslutas med: "The social-democratic solution has become an illusion. The question is what will replace it for the vast majority of the world's populations."

    Jan, en organisation med "en sammanhållen politisk plattform av många krav", är väl ett parti även om man inte vill kalla sig för det? Det som inte fungerar idag är karikatyrerna av Lenins bolsjevistiska parti.

    Sen har jag för mig att One Struggles förslag inte var att ersätta alla existerande organisationer med den nya typen av "medelsiktig" organisation, utan att komplettera med den.

    I USA fanns ett projekt att bilda ett "Arbetar- och Bondeparti" på 30-talet, där kommunister skulle kunna ingå. Men det amerikanska valsystemet är ju väldigt motståndskraftigt mot uppkomsten av ett "tredje parti" vid sidan om Demokraterna och Republikanerna. Dessutom var det lätt att misstänkliggöra det nya partiet, antagligen med viss rätt, för att vara "infiltrerat" av kommunister.

    Jag såg att posttrotskiterna i Socialistiska Partiet föreslagit att Vänsterpartiet skulle öppnas upp för medlemmar i t.ex. Socialistiska Partiet. Frågan är väl hur realistiskt det är att just Vänsterpartiet skulle kunna förvandlas till ett "vänsterpopulistiskt" parti...

    SvaraRadera
  15. I was recommended this blog by my cousin. I am not sure whether this post is written by him as nobody else know such detailed about my difficulty.
    You are wonderful! Thanks!
    Also visit my blog post - bacalao

    SvaraRadera