På baksidan av del 1 av Mein Kampf står det att "Om Hitlers bok hade uppfattats som den stora utmaning den var i tidens väldiga sociala frågor när den kom ut på 20-talet kanske miljoner människors liv hade sparats". Jag är inte helt säker på att det stämmer, men att Hitler inte dolde sina åsikter i boken är klart. Vad sägs om följande citat på sidan 160 i del 1 (Hägglunds förlag, 1992):
"I augusti 1914 var fantiserandet om den internationella solidariteten med ens försvunnet ur de tyska arbetarnas tankar, och istället började redan efter ett par veckor senare amerikanska shrapnels utgjuta broderskapets välsignelser över marschkolonnernas hjälmar. Det hade varit en pliktmedveten regerings skyldighet att nu, när den tyske arbetaren funnit vägen tillbaka till sitt folk, obarmhärtigt utrota folkets uppviglare." (Folkets uppviglare var de judiska marxistiska socialdemokraterna!)
Det är fascinerande att följa beskrivningen av hur Hitler stegvis utvecklades från tysk nationalist till fanatisk antisemit och antimarxist. Den socialdemokratiska arbetarrörelsen och och judendomen flöt ihop till en enda hotfull Fiende som måste bekämpas och utrotas.
Från början såg Hitler faktiskt ned på den religiöst färgade, "medeltida" antisemitismen, men övertygades gradvis av den starka antisemitismen i Wien på den tiden. Det var judarna som ras som han var mot, inte den mosaiska religionen. Rasbiologin betraktades ju faktiskt som vetenskap på den tiden.
Ryktet säger att "Mein Kampf" är en träaktig och tråkig bok. Jag har hittills bara läste hälften, men kan inte alls hålla med om det omdömet. Tvärtom är den mycket läsvärd, särskilt för historiskt och politiskt intresserade. Jag har svårt att tro att speciellt många idag skulle bli nazister av att läsa denna den. Hitlers extrema tyska nationalism, fantasier om den ariska rasens överhöghet och hotet från världsjudendomen, känns nog för främmande idag för de flesta.
fredag 17 januari 2014
onsdag 15 januari 2014
Vi vann!
Jag har fått så positiva reaktioner på följande insändare i NynäshamnsPosten, så jag lägger in den även här.
NCC har definitivt avstått planerna på den nya stadsdelen Hamnviken . Skandalprojektet att bygga 400 bostäder på strandskyddat område läggs ner. Vi som var mot projektet vann!
Men det är förvånande tisdagens NP inte med ett ord berör orsaken till beslutet: det opinionsarbete som bedrevs av bl.a. NNF (Nynäshamns Naturskyddsförening) och en fristående arbetsgrupp inom Tankesmedjan Nynäshamn. En namninsamling och en manifestation på Lövhagen arrangerades gemensamt. Arbetsgruppen mot Hamnvikens exploatering gjorde en saklig och faktarik utställning, och debatterade med kommunalrådet Anna Ljungdell på biblioteket.
Låt oss aldrig glömma att det går att besegra en allians av så mäktiga motståndare som jättebolaget NCC och Nynäshamns kommunstyrelse!
Det är alltför lätt att resignera inför makthavarnas vanliga dövhet inför folkopinioner. Privatiseringarna fortsätter t.ex. utan att någonsin haft majoritetsstöd i opinionen. Det räcker helt klart inte med att ha åsikter - man måste organisera sig och arbeta aktivt för en annan politik, utanför kommunfullmäktige, landsting och riksdag.
Samma lärdom om styrkan i en aktiv opinion, som inte nöjer sig med att klaga, kunde vi dra då hotet om geriatrikens nedläggning i Nynäshamn slogs tillbaka. Ett sedvanligt arbete av de politiska partierna i maktens korridorer räckte inte. Våra politiker med Anna Ljungdell i spetsen kastade in handduken. I det läget ordnade Tankesmedjan Nynäshamn i samarbete med de anställda på geriatriken ett möte med landstingsrådet Stig Nyman. Massor med arga nynäshamnare strömmade till och demonstrerade folkets vilja. Det mäktiga alliansstyrda landstinget fann ingen annan råd än så småningom ge upp! Att det tog nästan ett år att skrinlägga nedläggningsplanerna beror förstås på politiker som inte vill att det ska se ut som att de "faller undan" för åsikter hos dem som valt dem.
NCC har definitivt avstått planerna på den nya stadsdelen Hamnviken . Skandalprojektet att bygga 400 bostäder på strandskyddat område läggs ner. Vi som var mot projektet vann!
Men det är förvånande tisdagens NP inte med ett ord berör orsaken till beslutet: det opinionsarbete som bedrevs av bl.a. NNF (Nynäshamns Naturskyddsförening) och en fristående arbetsgrupp inom Tankesmedjan Nynäshamn. En namninsamling och en manifestation på Lövhagen arrangerades gemensamt. Arbetsgruppen mot Hamnvikens exploatering gjorde en saklig och faktarik utställning, och debatterade med kommunalrådet Anna Ljungdell på biblioteket.
Låt oss aldrig glömma att det går att besegra en allians av så mäktiga motståndare som jättebolaget NCC och Nynäshamns kommunstyrelse!
Det är alltför lätt att resignera inför makthavarnas vanliga dövhet inför folkopinioner. Privatiseringarna fortsätter t.ex. utan att någonsin haft majoritetsstöd i opinionen. Det räcker helt klart inte med att ha åsikter - man måste organisera sig och arbeta aktivt för en annan politik, utanför kommunfullmäktige, landsting och riksdag.
Samma lärdom om styrkan i en aktiv opinion, som inte nöjer sig med att klaga, kunde vi dra då hotet om geriatrikens nedläggning i Nynäshamn slogs tillbaka. Ett sedvanligt arbete av de politiska partierna i maktens korridorer räckte inte. Våra politiker med Anna Ljungdell i spetsen kastade in handduken. I det läget ordnade Tankesmedjan Nynäshamn i samarbete med de anställda på geriatriken ett möte med landstingsrådet Stig Nyman. Massor med arga nynäshamnare strömmade till och demonstrerade folkets vilja. Det mäktiga alliansstyrda landstinget fann ingen annan råd än så småningom ge upp! Att det tog nästan ett år att skrinlägga nedläggningsplanerna beror förstås på politiker som inte vill att det ska se ut som att de "faller undan" för åsikter hos dem som valt dem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)