måndag 14 januari 2013

"Extrem demokrati"?

Jag nämnde i förra inlägget att "Communist Party of Great Britain", CPGB. har en del originella och intressanta vänsteråsikter. På deras webbsida har man också på senare tid kunnat läsa om en skandal i den största, brittiska vänsterorganisationen "Socialist Workers Party", SWP. Men CPGB har inte som man kanske skulle väntat sig, uppmanat medlemmarna i SWP att lämna detta allvarligt skakade parti, utan tvärtom uppmanat dem att stanna kvar och kämpa för en mer demokratisk och mindre sekteristisk kultur i detta parti.

Den yttersta vänstern, "the far left", tycks allmänt befinna sig i ett mycket bedrövligt läge i Storbritannien. Splittringen är omfattande, trots - eller kanske på grund av - att de flesta grupperna hör hemma den trotskistiska traditionen. 

CPGB är troligen också en mycket liten organisation och därmed oundvikligen behäftad med vissa sekteristiska drag. Det är förstås svårt att undvika om ett parti domineras av en handfull ledare. Tankemässig inavel är aldrig bra.

CPGB tycks ha ägnat en hel del tid åt analyser av arbetarrörelsens historia. Man har bl.a. samarbetat med en professionell historiker  som Lars T Lih, som forskat mycket om Lenin och dennes förhållande till Andra internationalen.

Lih ser en kontinuitet, där vänstern i allmänhet sett endast ett brott mellan andra och tredje internationalerna. "Lenin & Kautsky" är en 16-sidig broschyr, som visar hur Lenin fullföljde Kautskys linje från före världskriget, att förvandla kriget till inbördeskrig mot den imperialistiska borgarklassen.

I "Kautsky, Lenin and the April Theses", försöker Lih t.o.m. leda i bevis att det var Kautsky som inspirerade Lenin till hans berömda aprilteser, som denne lade fram när han kom tillbaka till Ryssland från exilen. Enligt myten kom dessa teser om att störta den borgerliga, provisoriska regeringen, som en blixt från en klar himmel för de "gamla bolsjevikerna", Stalin, Kamenev och Sinovjev.

Det chockerande för bolsjevikledarna med teserna var enligt Lih inte att kräva att den provisoriska regeringen skulle avsättas, utan att man genast skulle börja tänka på "steg mot socialismen". Och det var enligt Lih en tanke som Kautsky var först med i en artikel, som Lenin läst!

Den slutsats som CPGB dragit av sina historiestudier är att demokratin är en lika högaktuell fråga som 1848!  Och att alltså kampen för socialismen går genom kampen för "extrem demokrati", för en demokratisk republik som tillämpar Pariskommunens principer om rätt till återkallande av delegater, arbetarlön till dessa, och "beväpning av folket".

Andra vänstergrupper har kritiserat CPGB för att lägga för stor tonvikt vid kravet på monarkins avskaffande, som ett led i den demokratiska kampen. Men annars undrar jag om inte CPGB kan vara inne på rätt spår med sin "extrema demokrati".

4 kommentarer:

  1. Jag såg att Richard Seymor ("Lenins tomb") och vår kanadensiske vän Josh på "M-L-M Mayhem" har skrivit om SWP:s snaskiga skandal. Verkar som en del tror att partiet är på väg att gå under genom ren misskötsel på toppnivå. Josh skåpar ut SWP som arbetar-aristokraternas parti (och som trottar, naturligtvis). I ett sånt här läge sköljer naturligtvis en massa tidigare dolda aggressioner upp i ljuset, folk som har känt sig nedtryckta av en sekteristisk atmosfär i partiet talar ut, etc. SWP verkar inte ha varit kvinnornas parti direkt.

    Det är naturligtvis intressant för den historiskt inriktade att undersöka vad Lenin och Kautsky hade för sig (Lenin kallade Kautsky för "renegat"), men i dagens läge tror jag som vanligt att mer närliggande saker i vår tid kan vara viktigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Joshs sluggeraktiga och sekteristiska attack på "arbetararistokraterna" i SWP tycker jag inte att han kan vara speciellt stolt över. Hur kan han veta att SWP:s ledning består av ett gäng kvinnohatande män??

      Ja, Lenin kallade Kautsky för "renegat", men tyvärr har detta fått prägla bilden av den Kautsky som var Lenins läromästare fram till 1909 ungefär. Likaså har den radikala vänstern inte brytt sig om att lära av det som var bra i den i många stycken enormt framgångsrika socialdemokratin fram till första världskriget.

      Synen på den politiska demokratin är en sådan fråga som är högst aktuell idag. 2:a internationalens (och bolsjevikernas och Lenins) ståndpunkt fram till oktoberrevolutionen förvanskades svårt efter att bolsjevikernas miste stödet från bönderna. Men det får bli ämnet för nästa inlägg...

      Radera
    2. Det kommer gästinlägg på "Lenins tomb". En Emma Rock skriver kritik mot SWP:s centralkommitté som jag tycker påminner mycket om kritiken mot KP:s ledning: det är ett byråkratiserat gäng som inte varit på en arbetsplats sedan årtionden och som lever på partiarbetet.

      The CC now unfortunately represents a conservative layer now firmly ingrained in the party and focused on preserving its position. Many of it’s members have worked for the party for a decade or more, they rely on the party as an income and have become career bureaucrats entrenched in their jobs. Somewhere along the way the leadership stopped being a group of leading revolutionaries and started to be a self-serving political class in their own right.

      http://www.leninology.com/2013/01/guest-post-on-crisis.html

      Radera
  2. Jag misstänker att sånt här är ofrånkomligt med sekter uppbyggda kring "den rätta linjen", som naturligtvis är uttänkt av intellektuella. De får ett religiöst förhållningssätt till politik.

    SvaraRadera