Det är tydligt för fler och fler att de ekonomiska och politiska eliterna i världen inte kommer att rädda den här planeten från de faror som hotar den.
Pål Steigan har i sin bok om "kommunism 5.0" beskrivit de här hoten. Han har ett förslag på ett alternativ som skulle kunna lösa problemen. Men vägen dit, strategin och taktiken, är väldigt knapphändigt beskriven.
Den kommunistiska vänstern av olika schatteringar som debatterat på t.ex. den amerikanska webbsajten Kasama flera år tycks också ha väldigt svårt att komma fram till konkreta förslag till strategi. Diskussionen har rört sig oproportioneligt mycket om det är rätt att rösta på det "minst onda" alternativet (Obama) i presidentvalet eller inte.
Det är då lite överraskande att de "mörkgröna" har kommit mycket längre och lyckats presentera en detaljerad strategi i "Deep Green Resistance". Lierre Keith, författare till "Vegomyten", som förra inlägget handlade om är en av de tre författarna.
"Deep Green Resistance" menar att det som behövs är en militant motståndsrörelse mot eliterna. Därför har författarna studerat ett antal historiska exempel. Speciellt har de hämtat lärdomar från motståndsrörelsen mot den nazistiska ockupationen i Frankrike.
En grundläggande tes är att det måste finnas en relativt liten underjordisk organisation, parallellt med en mer omfattande "ovanjordisk" legal del som arbetar med politisk massmobilisering. Den underjordiska delen måste bestå av proffs som klarar av att hålla statens agenter borta.
Tiden är knapp, och därför kan man inte vänta på att gå till "direkt aktion" tills opinionen är övertygad. Här skiljer man sig från ganska mycket från inställningen hos traditionell kommunism.
En stor skillnad är också de mörkgrönas "nyluddism", då kampen avses riktas till stor del mot den oljeberoende materiella infrastrukturen.
Ludditerna var ju en rörelse av engelska arbetare i början på 1800-talet som förstörde textilmaskinerna för att skydda sina jobb. Traditionellt har socialister av marxistisk kulör förkastat en sådan taktik: det är inte "produktivkrafterna" utan "produktionsförhållandena" som måste förändras. Men författarna till "Deep Green Resistance" skriver att ludditerna hade rätt!
En annan stor skillnad mellan dessa mörkgröna och marxister av olika schatteringar är att de ser ingen framtid för industriell teknik överhuvudtaget eftersom de fossila bränslena kommer att ta slut. Om de härskande eliterna inte störtas så kommer de att återinföra den mänskliga energin i form av slaveri i stor skala.
Synen på "slutmålet" färgas av de mörkgrönas djupekologiska ideologi. Människan ses inte som en art som har högre värde än någon annan. När det försvinner 200 arter varje dag från jorden, så är katastroferna inget som finns i framtiden, utan som pågår för fullt. En sådan inställning främjar onekligen känslan av undergångsstämning som lätt kan leda till desperation.
"Världen" kommer nog att klara sig - frågan är hur många människor som gör det.
SvaraRaderaSom Wallerstein har påpekat kommer säkert överklassen att hitta på någon lösning - men det är i så fall en lösning som offrar hundratals miljoner människor, kanske miljarder.
Det vore synd om alternativ till deras lösningar framstår som smågruppssekteristiska och ha sin tyngdpunkt i ideologi. För i så fall har de inga förutsättningar att genomföras.
De måste framstå som "sunt förnuft", framväxta ur vad stora folkmajoriteter ser som självklarheter. För som bekant är antal den enda resurs vi har. De måste växa fram ur massmobiliseringar och ha kopplingar till fackföreningar, småbondeorganisationer och slumorganisationer. Om de har det spelar det mindre roll hur de ser ut.
Vi får väl se om de här grupperna går från ord till handling. Och om de då går samma väg som Baader-Meinhof och the Weathermen i USA. De har i vart fall studerat dessa gruppers taktik...
SvaraRaderaEtt betydligt intressantare "grönt motstånd" är i så fall samarbetet mellan danska Jordens Vänner, danska Byggnads, danska Via Campesina och en liten fiskarorganisation, med en gemensam programskrift för ombyggnad av samhället som de kommer att demonstrera för under EUs toppmöte i Köpenhamn om en vecka.
SvaraRaderaSmå elitistorganisationer är lika motbjudande oavsett om de hänvisar till sina pengar eller till sina korrekta idéer. Elitister som elitister.
Jag tycker inte man kan avfärda "Deep Green Resistance" som en elitistorganisation. Om dom inte haft med den "ovanjordiska" delen av organisationen kunde man ha gjort det. (Att tro på sina idéer borde väl alla göra...)
SvaraRaderaJag antar att de har sitt ursprung i små anarkistiska grupper, och att de i så fall tagit ett stort kliv framåt när de insett behovet av politisk organisering.
Den politiska vänstern i Väst skulle också behöva nyktra till från de anarkistiska illusionerna. Slavoj Zizek tillhör de få (?) som tänkt om redan.
Naturligtvis tror också jag på mina idéer, allt annat vore ju snurrigt. Men jag är inte beredd att mörda folk för att driva igenom dom. Dom som är det kallar jag elitister.
SvaraRaderaDetta till skillnad från folk som har ihjäl andra i självförsvar. Det är visserligen oftast kontraproduktivt och därför oftast inte att tillråda, men ibland inte.
Men för dom här typerna handlar det uppenbarligen inte om självförsvar - människor är ju för dom inte värda mer än baciller, uppenbarligen.
Jag har inte sett något som tyder på att de som skrivit "Deep Green Resistance" är beredda att "mörda folk".
RaderaDet lär finnas en sorts "gröna fascister" som hatar människor överhuvudtaget, men Lierre Keith o co passar knappast in i den kategorin.