Tandlösa förslag från nordiska vänsterpartier!

I en artikel i DN, underskriven av Jonas Sjöstedt och fem andra ledare för vänsterparter i Norden, presenteras några förslag för att förhindra att finansiella kriser ska drabba oss, som är oskyldiga till dem. I ett inlägg nyligen, "Vad göra med bankerna", har jag redan kritiserat jag tanken på en bankdelningsslag, som är ett av de tama förslagen.

Det är förvånande att dessa vänsterpartier övergett de gamla förslagen om förstatligande av bankerna. Visserligen leder förstatligande av sig självt inte till någon "socialism". Men om staten styr kreditgivningen, så är det möjligt att ställa politiska krav på vad pengarna ska gå till. Till skillnad från vänsterpartiernas förslag skulle det kunna innebära förbättringar.

Att tro att det går att separera affärsbankers "goda" vinstgivande verksamhet från "skadlig" spekulation genom en lag är bara naivt. När lönsamheten på lån till spekulation är god, så kommer bankerna naturligtvis att låna ut till spekulation.

Vad göra med bankerna?

Kommunistiska Partiet (f.d. KPMLr) kritiserar Vänsterpartiets bankpolitik, "V överger kravet att förstatliga bankerna!",  för att överge en socialistisk politik. Rapporten från Vänsterpartiet, ”Dela bankerna – minska riskerna”, kritiseras för reformism, d.v.s för att inte gå utöver kapitalismen. Men det är svårt att se någon principiell skillnad mellan Vänsterpartiets förslag och det förstatligande som Proletären förespråkar.

"De statliga bankerna skall inte vara vinstmaskiner, utan samhälleliga institutioner som sörjer för att det finns tillgång till samhällsnyttiga krediter. Kravet på ett förstatligande rymmer därmed en socialistisk vision. Samhällsnytta och planering istället för vild jakt på största möjliga vinst." Tror Proletären verkligen att  detta är möjligt i en kapitalistisk ekonomi?

Det är ändå rätt, tycker jag, att kräva förstatliganden av affärsbankerna, då de har makten över krediterna och penningskapandet. Däremot ser jag ingen anledning att förstatliga lokala kooperativt ägda sparbanker...

För att bankerna ska ge krediter till produktion och inte till spekulation, krävs inte bara förstatligande utan dessutom ett starkt politiskt tryck på att staten genomdriver en sådan utlåningspolitik. Och det krävs politisk kamp mot det mäktiga finanskapitalet. Men att stärka industrikapitalet på bekostnad av spekulationskapitalet betyder ju inte att socialismen, folkets reella styrning av ekonomin, blivit införd...

Vänsterpartiets förslag, att "den traditionella bankverksamheten (in- och utlåning) skiljs från investmentverksamhet (spekulation)" låter naivt. Tanken är att de statliga bankgarantierna bara ska gälla gammal hederlig bankverksamhet, medan investmentbankerna ska tillåtas gå omkull. Vänsterpartiets rapportförfattare har nog inte satt sig in i hur bankerna fungerar idag. Om inte bankerna skapar pengar ur tomma intet genom sin kreditgivning, så måste ju någon annan göra. Staten till exempel!

Men Vänsterpartiet kanske tror sig ha hittat ett realistiskt förslag som inte skrämmer någon, då även borgerliga politiker, förespråkar liknande idéer. USA hade ett sådant system i många decennier tills det avskaffades formellt under nyliberalismen.

Att lägga fram genomförbara förslag är förstås inte fel i sig. Speciellt om man tänker sig att det ska genomdrivas genom en stark folklig mobilisering och inte bara utgöra ett sätt att kassera in vänsterväljare i riksdagsvalet. Men ett lite mer radikalt och genomtänkt förslag hade man kanske väntat sig av Vänsterpartiet.