Immanuel Wallerstein utgår uppenbart från en del marxistiska begrepp i sin analys av världssystemet. För att förstå varför detta system karakteriseras av "evig kapitalackumulation", så kan ju en inblick i marxistisk ekonomi behövas. Länken här till höger, till en blogg om marxistiska kristeorier, kan då vara till nytta. Den innehåller t.ex. en längre diskussion om den långa kondratieffcykeln på 50 år, vilken ju Wallerstein tar för given, men som har varit ganska kontroversiell.
Wallersteins variant av kristeorin klassificeras av Williams i denna blogg som en "Profit Squeeze"-teori. Profiten är ju enligt Wallerstein utsatt för en långsiktig press nedåt, beroende på högre lönekrav, ökade skatter och högre kostnader för miljöförstöringen.
Men Williams diskuterar också ett antal andra populära kristeorier som underkonsumtionsteorin, teorin om allmän överproduktion, och teorin om profitkvotens fallande tendens. Dessutom tar han upp ett par teorier inom den marxistiska traditionen om en slutlig ekonomisk kollaps för kapitalismen. Dessa kan man ju jämföra med Wallersteins egen strukturella "kollapsteori", vilken kanske mer stödjer sig på allmänna systemteoretiska resonemang än på marxistisk ekonomi.
söndag 25 juli 2010
Klassanalys enligt Richard D. Wolff
I "Liberalismens död" koncentrerade sig Wallerstein på att beskriva hur världssystemet fungerat som helhet. Han avstod från att fördjupa sig i de interna motsättningarna inom olika typer av samhällen. Ett exempel på detta är att han beskrev situationen för Sovjetunionen och de andra öststaterna som att de var insnärjda i världskapitalismen. Att de alltså var dömda att till slut uppslukas av denna!
Den marxistiske ekonomen Richard D. Wolffs fem ytterst pedagogiska lektioner i "marxistisk klassanalys" på denna webbsida, kan därför vara ett bra komplement till Wallersteins övergripande berättelse. En av lektionerna tar just upp klassmotsättningarna i Sovjetunionen och Kina.
Wolff påpekar att uppfattningen att samhällen består av olika grupper eller klasser, är en mycket gammal tanke. Från antiken och framåt har man delat in människorna antingen i rika och fattiga eller i mäktiga och maktlösa. Marx uppfann inte klassbegreppet, utan hans insats var att lägga fram ett tredje analyssätt vid sidan om förmögenhet/inkomst respektive makt: skillnader i sättet att "producera, lägga beslag på och fördela överskottet i ett samhälle".
Enligt Wolff var utgångspunkten för Marx nya syn, den förvåning som han och många andra kände inför resultatet av franska revolutionen. Både egendoms- och maktförhållanden förändrades ju radikalt, men parollerna "frihet, jämlikhet och broderskap" förverkligades inte alls. Marx beskrev i "Kapitalet" hur det nya borgerliga samhället uppfunnit ett nytt sätt att låta en klass producera och en annan klass tillägna sig "merarbetets" frukter. Feodalism och slaveri var två andra former av exploatering av "merarbetet". Det var exploateringen som var grunden till skillnader i egendom och makt och det var den det gällde att avskaffa!
En intressant tanke hos Wolff är att de ryska revolutionärerna "glömde" bort just denna grundtanke hos Marx. Att de ungefär som de franska revolutionärerna trodde att det räckte med att ändra egendomsförhållandena, då jordägarnas jord gavs till bönderna, och maktförhållanden, då tsaren störtades och "all makt" övergick till arbetarråden. Men - säger Wolff - överskottet fortsatte produceras av samma människor som tidigare och den hamnade fortsatte hamna i händerna hos och kontrolleras av en helt annan grupp av människor. Exploateringen bestod!
Den marxistiske ekonomen Richard D. Wolffs fem ytterst pedagogiska lektioner i "marxistisk klassanalys" på denna webbsida, kan därför vara ett bra komplement till Wallersteins övergripande berättelse. En av lektionerna tar just upp klassmotsättningarna i Sovjetunionen och Kina.
Wolff påpekar att uppfattningen att samhällen består av olika grupper eller klasser, är en mycket gammal tanke. Från antiken och framåt har man delat in människorna antingen i rika och fattiga eller i mäktiga och maktlösa. Marx uppfann inte klassbegreppet, utan hans insats var att lägga fram ett tredje analyssätt vid sidan om förmögenhet/inkomst respektive makt: skillnader i sättet att "producera, lägga beslag på och fördela överskottet i ett samhälle".
Enligt Wolff var utgångspunkten för Marx nya syn, den förvåning som han och många andra kände inför resultatet av franska revolutionen. Både egendoms- och maktförhållanden förändrades ju radikalt, men parollerna "frihet, jämlikhet och broderskap" förverkligades inte alls. Marx beskrev i "Kapitalet" hur det nya borgerliga samhället uppfunnit ett nytt sätt att låta en klass producera och en annan klass tillägna sig "merarbetets" frukter. Feodalism och slaveri var två andra former av exploatering av "merarbetet". Det var exploateringen som var grunden till skillnader i egendom och makt och det var den det gällde att avskaffa!
En intressant tanke hos Wolff är att de ryska revolutionärerna "glömde" bort just denna grundtanke hos Marx. Att de ungefär som de franska revolutionärerna trodde att det räckte med att ändra egendomsförhållandena, då jordägarnas jord gavs till bönderna, och maktförhållanden, då tsaren störtades och "all makt" övergick till arbetarråden. Men - säger Wolff - överskottet fortsatte produceras av samma människor som tidigare och den hamnade fortsatte hamna i händerna hos och kontrolleras av en helt annan grupp av människor. Exploateringen bestod!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)