Den europeiska centralbankens, ECB:s, politik är extremt reaktionär tydligen. Dess räntehöjning i april i år kanske "acted as a signal of the ECB’s bloody-mindedness, and that’s what set off the panic." Och han avslutar med: "If that’s what happened, then the ECB’s hard-money madness may have destroyed the euro."
Visar inlägg med etikett Krugman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Krugman. Visa alla inlägg
måndag 28 november 2011
Euron sänker också Finland
Paul Krugman jämför Sverige med Finland i ett blogginlägg, "The Euro Curse". Jag plankar hans diagram över 10-åriga statsobligationer här nedan.
Den europeiska centralbankens, ECB:s, politik är extremt reaktionär tydligen. Dess räntehöjning i april i år kanske "acted as a signal of the ECB’s bloody-mindedness, and that’s what set off the panic." Och han avslutar med: "If that’s what happened, then the ECB’s hard-money madness may have destroyed the euro."
Den europeiska centralbankens, ECB:s, politik är extremt reaktionär tydligen. Dess räntehöjning i april i år kanske "acted as a signal of the ECB’s bloody-mindedness, and that’s what set off the panic." Och han avslutar med: "If that’s what happened, then the ECB’s hard-money madness may have destroyed the euro."
måndag 18 april 2011
Krugman löser världens balansproblem...
Paul Krugman skriver om den växande inflationen i utvecklingsländerna, och föreslår hur världens balansproblem ska lösas, i denna krönika. Rubriken är "Inflation, Here and There (Wonkish)". "Wonkish" betyder att alla som är allergiska mot ekonomiska resonemang, gör bäst i att hålla sig undan.
Krugmans keynesianska analys av "obalansen" i västländerna är denna: "The story runs like this: in advanced economies, the collapse of housing bubbles and the overhang of debt run up during the Great Moderation is leading to persistently depressed demand, even with very low policy interest rates. The result is low returns to investment; not much point in adding to capacity when you’re not using the capacity you have." Alltså för att tala klarspråk, profiten är för låg på nyinvesteringar. Folk har skulder över öronen och efterfrågar inte varor.
I utvecklingsländerna däremot finns massor med efterfrågan. Därav följande lösning på balansproblemet: 'So what the world economy “wants” to do is have large capital flows from North to South, and, correspondingly, large current account deficits in the emerging world — which would, of course, help the advanced economies recover.'
Det lämpliga sättet att få till dessa kapitalöverföringar vore, enligt Krugman, att höja värdet på t.ex. kinesiska valutan i förhållande till dollarn. Men eftersom regeringarna i utvecklingsländerna inte bryr sig om Krugmans råd, så sköter den "osynliga handen" om fördyringen av utvecklingsländernas produkter genom inflationen där.
Är det fler än jag som inte riktigt begriper logiken i Krugmans resonemang? Att kapital flyttas från USA till länder med högre lönsamhet, hjälper väl inte de arbetslösa i USA?
Det förefaller som om Krugman är
fångad i den kapitalistiska logiken. Han tänker inte ens på möjligheten av att öka efterfrågan i USA, genom att höja löner och minska skatter för de fattigaste. Kanske för att sådant skulle drabba profiterna...?
Krugmans keynesianska analys av "obalansen" i västländerna är denna: "The story runs like this: in advanced economies, the collapse of housing bubbles and the overhang of debt run up during the Great Moderation is leading to persistently depressed demand, even with very low policy interest rates. The result is low returns to investment; not much point in adding to capacity when you’re not using the capacity you have." Alltså för att tala klarspråk, profiten är för låg på nyinvesteringar. Folk har skulder över öronen och efterfrågar inte varor.
I utvecklingsländerna däremot finns massor med efterfrågan. Därav följande lösning på balansproblemet: 'So what the world economy “wants” to do is have large capital flows from North to South, and, correspondingly, large current account deficits in the emerging world — which would, of course, help the advanced economies recover.'
Det lämpliga sättet att få till dessa kapitalöverföringar vore, enligt Krugman, att höja värdet på t.ex. kinesiska valutan i förhållande till dollarn. Men eftersom regeringarna i utvecklingsländerna inte bryr sig om Krugmans råd, så sköter den "osynliga handen" om fördyringen av utvecklingsländernas produkter genom inflationen där.
Är det fler än jag som inte riktigt begriper logiken i Krugmans resonemang? Att kapital flyttas från USA till länder med högre lönsamhet, hjälper väl inte de arbetslösa i USA?
Det förefaller som om Krugman är
fångad i den kapitalistiska logiken. Han tänker inte ens på möjligheten av att öka efterfrågan i USA, genom att höja löner och minska skatter för de fattigaste. Kanske för att sådant skulle drabba profiterna...?
måndag 11 april 2011
Krugman reflekterar
Paul Krugman funderar idag över var den vetenskap han företräder, står idag. Han klagar inte bara över den mörka medeltid, som han anser att makroekonomin, har hamnat i sedan flera decennier. Och över att alla Keynes' lärdomar är bortglömda efter den förkeynesianska, neoklassiska kontrarevolutionen.
Krugman funderar också mera generellt över vad makroekonomi är för något och vilka begränsningar den har. "You try to think about what people will do in certain circumstances, and you try to understand how individual behavior adds up to an overall result." Jämför denna simpla metod med framställningen i Kapitalet! Kapitalismen är ett system som inte kan förstås ur en enda faktor, individernas beteende. Detta måste omvänt också förstås utifrån systemets beteende.
Krugman kritiserar överbetoningen av matematikens roll i makroekonomin. Det är tacksamt att göra modeller som "maximerar" vissa variabler i vårt beteende. Att människor sedan inte fungerar så, "glöms bort". Även hans egen gren, nykeynesianismen, kritiseras för denna åkomma.
Hans ganska avspända syn på teorin om NAIRU, vilken debatterats här på bloggen, kan ha ett visst intresse. Krugman talar om en "hypotes": "The natural rate hypothesis, with its crucial implication that high inflation would get built into expectations and not reduce unemployment, was the result of (loose) maximizing reasoning."
Krugman funderar också mera generellt över vad makroekonomi är för något och vilka begränsningar den har. "You try to think about what people will do in certain circumstances, and you try to understand how individual behavior adds up to an overall result." Jämför denna simpla metod med framställningen i Kapitalet! Kapitalismen är ett system som inte kan förstås ur en enda faktor, individernas beteende. Detta måste omvänt också förstås utifrån systemets beteende.
Krugman kritiserar överbetoningen av matematikens roll i makroekonomin. Det är tacksamt att göra modeller som "maximerar" vissa variabler i vårt beteende. Att människor sedan inte fungerar så, "glöms bort". Även hans egen gren, nykeynesianismen, kritiseras för denna åkomma.
Hans ganska avspända syn på teorin om NAIRU, vilken debatterats här på bloggen, kan ha ett visst intresse. Krugman talar om en "hypotes": "The natural rate hypothesis, with its crucial implication that high inflation would get built into expectations and not reduce unemployment, was the result of (loose) maximizing reasoning."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)