Ta t.ex. följande beskrivning av den "verkliga" marknaden kontra "förväntningsmarknaden":
The “real market,” Martin
explains, is the world in which factories are built, products are
designed and produced, real products and services are bought and sold,
revenues are earned, expenses are paid, and real dollars of profit show
up on the bottom line. That is the world that executives control—at
least to some extent.
The expectations market
is the world in which shares in companies are traded between
investors—in other words, the stock market. In this market, investors
assess the real market activities of a company today and, on the basis
of that assessment, form expectations as to how the company is likely to
perform in the future. The consensus view of all investors and
potential investors as to expectations of future performance shapes the
stock price of the company.
Den här "förväntningsmarknaden" är alltså inte detsamma som spekulationen som göds av banker och finansinstitut, utan den hänger direkt ihop med hur storföretagen drivs idag. Såtillvida är kritiken radikalare än hos en del på vänsterkanten som ensidigt attackerar "spekulationsekonomin".
Men det är svårt att se hur det ska gå att genomföra en separering av de här två marknaderna, som man föreslår, med bibehållande av ett kapitalistiskt system. Ytterst handlar det ju om profitmaximering i båda dessa marknader.
Men det är svårt att se hur det ska gå att genomföra en separering av de här två marknaderna, som man föreslår, med bibehållande av ett kapitalistiskt system. Ytterst handlar det ju om profitmaximering i båda dessa marknader.
Beskrivningen av den "verkliga ekonomin" skulle nästan kunna vara en beskrivning av en socialistisk ekonomi! Under förutsättning att man tar bort aktieägarna förstås ur bilden, och adderar nationella planer och styrning mot viktiga, övergripande mål för miljö, infrastruktur m.m..