Shaikh, Lenin och konkurrensen

I ett inlägg i september ifjol skrev jag om Anwar Shaikhs teorier om den nuvarande världsdepressionen. Nu har det dykt upp ett par videoföreläsningar på hans websida. De är populärt hållna, och alltså mer tillgängliga än hans artiklar.

Shaikh visar övertygande i den första föreläsningen varför den nyliberala teorin om frihandelns förtjänster helt enkelt inte stämmer med fakta. Den som vill fördjupa sig i den teoretiska grunden till varför David Ricardos berömda teori om "komparativa fördelar" är felaktig, rekommenderas att fortsätta med Sam Williams genomgång av Ricardos teoretiska misstag.

Shaikh skiljer mellan två uppfattningar om konkurrens, hans egen som handlar om "verklig konkurrens" och den neoklassiska, nyliberala som handlar om en "perfekt" marknadskonkurrens. Den nyliberala synen utgår som bekant inte från verklighetens värld utan från fiktionen att människor är allvetande, rationella egoister.

Innebörden i den "verkliga konkurrensen"  är rått uttryckt att den starkare slår ihjäl den svagare. Företaget med högre kostnader än konkurrenten, går under och de som arbetar där blir arbetslösa. Denna lag om "absoluta fördelar" gäller även för den internationella handeln. I motsats till teorin om "komparativa fördelar" visar det sig att överskott/underskott  i handelsbalansen mellan två länder inte återställs på grund av automatiska ändringar i växelkurserna.

Det blir riktigt intressant när Shaikh kritiserar vänstern för att ha anammat den felaktiga tanken att kapitalismen fram till 1900-talet präglades av "fri konkurrens", och att den därefter avlösts av "monopolkapitalism". Den neoklassiska "fria konkurrensen" har aldrig existerat!

Den här traditionella vänsteruppfattningen om två kvalitativt skilda etapper inom kapitalismen, fria marknader kontra monopol, brukar förknippas med Lenins teori om imperialismen. "Imperialismen, kapitalismens högsta stadium" använde som källa liberalen Hobson och socialdemokraten Hilferding, vilket kan förklara varför Lenin övertog vissa omarxistiska formuleringar från dem.  Formuleringar som överdriver det nya i den "monopolkapitalistiska" ekonomins grunder.

Med Shaikhs begrepp "verklig konkurrens", är det lättare att se kontinuiteten mellan 1800-talets kapitalism (som verkligen inte saknade "imperialistiska" drag) och 1900-talets krigspräglade och imperialistiska kapitalism.

Marx beskrev kapitalets koncentration och centralisation i "Kapitalet". Ju större företag som "konkurrerar" med varandra, desto våldsammare konflikter blir det förstås med tiden. Två världskrig under 1900-talet, är bevis nog.