tag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post7968908959871802075..comments2023-04-30T05:59:05.712-07:00Comments on Nytt världssystem?: "Varifrån kommer pengarna?"Hannu Komulainenhttp://www.blogger.com/profile/07916700480414543717noreply@blogger.comBlogger8125tag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-70389089067411739432011-10-18T11:03:56.709-07:002011-10-18T11:03:56.709-07:00Ja, "Anti-Dühring" var "bättre"...Ja, "Anti-Dühring" var "bättre" än jag förväntade mig och mindes. Den tar sina läsare på allvar och försöker inte förenkla några resonemang.<br /><br />Det finns en hel del i den som vore värt att diskutera seriöst idag. Det vanliga har nog varit att antingen avfärda den som propaganda riktad till de obildade arbetarna, eller okritiskt och vördnadsfullt hylla dess "sanningar".<br /><br />Citatet ovan om staten som "totalkapitalist", var säkert inget man ville tränga djupare in i, i 30-talets Sovjet t.ex.. Eller i den statssocialistiska socialdemokratin.Hannu Komulainenhttps://www.blogger.com/profile/07916700480414543717noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-73178481572451251522011-10-18T10:37:04.527-07:002011-10-18T10:37:04.527-07:00Aha, det var där! Kanske dags för en omläsning, En...Aha, det var där! Kanske dags för en omläsning, Engels var ju en verkligt bra och underhållande skribent!Björn Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-66444281303250809412011-10-18T10:23:03.384-07:002011-10-18T10:23:03.384-07:00Engels skrev om det här bl.a. i "Anti-Dühring...Engels skrev om det här bl.a. i <a href="http://www.marxists.org/svenska/marx/1875/19-d014.htm" rel="nofollow">"Anti-Dühring"</a>, i det tredje avsnittet om "Socialism". Ett citat:<br /><br />"Om kriserna avslöjade bourgeoisins oförmåga att i fortsättningen förvalta de moderna produktivkrafterna, så visar förvandlingen av de stora produktions- och kommunikationföretagen till aktiebolag, och statsegendom att man kan undvara bourgeoisin för detta ändamål. Alla kapitalistens samhälleliga funktioner utföres här av avlönade tjänstemän. Kapitalisten har ingen annan samhällelig uppgift längre än att kassera in vinster, klippa kuponger och spela på börsen där de olika kapitalisterna ömsesidigt plockar varandra på kapital. Sedan det kapitalistiska produktionssättet först utträngt arbetarna, så tränger det nu ut kapitalisterna och förvisar dem liksom arbetarna till den överflödiga befolkningen, om också inte omedelbart till den industriella reservarmén. Men varken förvandlingen till aktiebolag eller till statsegendom upphäver produktivkrafternas egenskap att vara kapital. Ifråga om aktiebolagen ligger detta i öppen dag. Och den moderna staten är i sin tur bara den organisation som det borgerliga samhället skapat för att upprätthålla det kapitalistiska produktionssättets allmänna yttre betingelser mot övergrepp, såväl från arbetarnas sida som från de enskilda kapitalisternas. Den moderna staten är, vilken form den än må anta, ingenting annat än en kapitalistisk maskin, den är kapitalisternas stat, den idealiske totalkapitalisten. Ju fler produktivkrafter den övertar, desto mer blir den även en verklig totalkapitalist, desto fler medborgare utsuger den. Arbetarna förblir lönarbetare, proletärer. Kapitalförhållandet upphäves inte, det drives fastmer till sin spets. Men där slår det om. Statens övertagande av produktivkrafterna är alltså inte någon lösning av konflikten, men det gömmer i sig det formella medlet, vägen till lösningen."<br /><br />(Jag skrev en kort recension nyligen av "Anti-Dühring" på min <a href="http://filosofifunderingar.blogspot.com/2011/10/engels-och-anti-duhring.html" rel="nofollow">filosofiblogg</a> och konstaterade att boken är klart läsvärd fortfarande. Den som vill slippa polemiken mot den numera bortglömde Dühring, kan istället läsa godbitarna som fördes över till <a href="http://www.marxists.org/svenska/marx/1880/19-d035.htm" rel="nofollow">"Socialismens utveckling från utopi till vetenskap"</a>)Hannu Komulainenhttps://www.blogger.com/profile/07916700480414543717noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-84180868389090121232011-10-18T06:52:17.193-07:002011-10-18T06:52:17.193-07:00Att ta ifrån privatbankerna rätten att göra egna p...Att ta ifrån privatbankerna rätten att göra egna pengar är nog en huvudpunkt om man gör om systemet. De är vinstdrivna institutioner och ser främst till sina egna vinster. En centralbank bör ha andra prioriteringar.<br /><br />Intressant om Engels, var skrev han det?Björn Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-7661664779812211612011-10-18T01:49:40.618-07:002011-10-18T01:49:40.618-07:00Marx skrev ju redan för 150 år sedan om hur det i ...Marx skrev ju redan för 150 år sedan om hur det i kapitalismen,speciellt under högkonjunkturerna, spontant uppstår behov av krediter och "kreditpengar". Det där missar den "österrikiska skolan", som enligt Cervenka är på frammarsch idag. <br /><br />Frågan är väl om "kvantiteten slagit om till kvantitet" sedan "Kapitalet" skrevs - kreditpengarna sägs ju av Richard Werner numera utgöra 97 - 98 % av den totala penningmängden. En avgörande skillnad kan möjligen också vara att inte bara affärsbankerna utan även centralbankerna numera skapar pengar "ur tomma luften". Vilket väl inte behöver vara något problem om pengarna som "skapas" används för att få varucirkulationen att fungera. Men frågan är vad som händer till slut om penningskapandet används för att rädda affärsbankernas förmåga att bidra till allt värre spekulationsbubblor. <br /><br />Den bästa förklaringen till pengar är fortfarande, anser jag, den "historiskt-logiska" utläggningen i början av "Kapitalets" första band.<br /><br />De etablerade nationalekonomernas teorier om pengarnas uppdelning på "M1", "M2", "M3" o.s.v kritiseras övertygande av Werner. Bankernas krediter används som betalningsmedel och bidrar till den totala efterfrågan. Men affärsbankers reserver som ligger fastbundna i centralbankerna, har inte sådana effekter och har därför inte något med <i>pengar</i> att göra. (Werner har faktiskt en positiv syn på monetaristen Milton Friedman - hans fel var "bara" hans felaktiga syn på vad pengar är.)<br /><br />Du har säkert rätt i att en övergång till guldmyntfot knappast löser problemen. Det går inte att "avskaffa" kreditpengarna.<br /><br />Men frågan är om inte Werners förslag att låta staten ta över penningskapandet och penningallokeringen skulle utgöra en stor förbättring. Och dessutom ett stort kliv på vägen till en planhushållning, varför motståndet naturligtvis är stort mot sådana reformer. (Engels trodde på 1890-talet att staten som representant för totalkapitalet skulle tvingas ta över men att det bara skulle skärpa motsättningen mellan folkets flertal och de få som tjänar på en sådan - visserligen endast till formen - samhällsstyrning.)Hannu Komulainenhttps://www.blogger.com/profile/07916700480414543717noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-18861666584077508972011-10-17T12:31:42.122-07:002011-10-17T12:31:42.122-07:00Har för mig jag skrev en bloggpost om det någon gå...Har för mig jag skrev en bloggpost om det någon gång och citerade en tänkare som menade att "pengar" kan vara ungefär vad som helst, beroende av tid och plats. Och med en sådan definition blir ju rimligen bilden suddig om man vill ha exakta besked. <br /><br />Jag antar att även om man hade en till synes överskådlig metallbaserad myntfot så skulle det vid sidan av denna existera andra, inofficiella men fungerande, betalningsformer så fort behov av dem uppstod. Och då blir ju genast den centrala kontrollen svårare att upprätthålla. Undrar om inte "den grå lånemarknaden" som fanns i Sverige för cirka femtio år sedan fungerade åt det hållet, det var lån mellan företag som inte kunde styras via offentlig räntepolitik.Björn Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-27745317627753690842011-10-17T12:13:16.749-07:002011-10-17T12:13:16.749-07:00Ett citat till ur artikeln, som jag länkade till a...Ett citat till ur artikeln, som jag länkade till av "Marianne Nessén, doktor i ekonomi och biträdande chef för avdelningen för penningpolitik på Riksbanken":<br /><br />"Hur mycket sedlar och mynt som finns vet vi förstås, det handlar om ungefär hundra miljarder kronor. Men om vi pratar om pengar i vid mening är begreppet otroligt fluffigt och flexibelt. Jag kan inte sätta en siffra på det, säger hon."<br /><br />Det här är nog det som jag tycker är mest skrämmande: experterna som styr vårt system har inte själva en susning om vad det är för någonting de hanterar. Är det verkligen ett monster man skapat? Det gamla systemet med guldmyntfot kändes ändå lite mer begripligt. Guld har ju ändå ett reellt bytesvärde liksom andra varor eftersom det krävs arbete att bryta det. Att ändra en siffra i en dator däremot...<br /><br />"Medelklassen" lever nog i villfarelsen att "experterna" vet vad dom gör, tror jag. Och för övrigt är det väl numera tvunget att låna pengar om man vill ha en bostad att bo i.Hannu Komulainenhttps://www.blogger.com/profile/07916700480414543717noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7947071055800965429.post-348852357755500712011-10-17T11:33:36.960-07:002011-10-17T11:33:36.960-07:00Vidskeplighet är väl överhuvud taget ett symptom p...Vidskeplighet är väl överhuvud taget ett symptom på att tillvaron upplevs som svårförklarlig och farlig och svår att hantera. Och det är ju läget nu, när hela systemet verkar vackla. Och då kan man ju gripa efter guld som någon sorts hokus-pokus-grej som skall rädda oss.<br /><br />Ibland frågar jag vad man skall göra med guldet men får ingen bra motivering varför det skulle vara bättre med en guldtacka än exempelvis en lastpall med hårt bröd. Det senare kan man ju åtminstone äta om det blir kris!<br /><br />Det som kan lösa knuten (göra krisen lite mindre, men inte lösa den) är djärva politiska beslut som släpper ut en massa luft ur kreditballongen. Men då måste regeringarna vara beredda att ge sig på den ständigt skrikfärdiga och hysteriska "medelklassen" som har lånat sig fram de senaste trettio åren, samt att kraftigt begränsa vad bankerna får göra i form av utlåning. Och när bankerna krympt ett tag så blir de så små att de får gå i konkurs, och ajöss med dem! En del skuldavskrivningar kan väl lugna den hysteriska medelklassen naturligtvis.Björn Nilssonhttps://www.blogger.com/profile/17098246825512690591noreply@blogger.com